Denna fråga fick jag som kommentar i mitt bokmanus av min redaktör Cecilia Lindvall i slutet av december. Mitt svar till detta var: Kina kan ju beskrivas som en diktatur men Ryssland har ju gått från en kommunistisk diktatur till att bli en marknadsekonomi men med stora problem kring utvecklingen av att bli en demokrati. Det är ingetdera skulle jag säga. Jag vet baske mig inte om jag hade skrivit detta som svar på hennes fråga idag…..

Idag har Ryssland angripit Ukraina för att de vill vara en del av den demokratiska världen. Putin och Rysslands svar på detta är att försöka slå ner det med att starta ett krig. Helt plötsligt är min nyutkomna bok Leda förskolans demokratiarbete – i teori och praktik extremt viktig i så många olika aspekter. Under hela 1900 talet har demokratier ökat i hela världen men under 2000 talet har demokratierna i världen minskat. Idag blåser vindarna åt ett annat håll i den politiska världen. Även i Sverige är tongångarna inom politiken helt annorlunda nu än för X antal år sedan. Det blir således än viktigare att arbeta med förskolans och skolans demokratiuppdrag. Loris Malaguzzi startade förskolorna i Reggio Emilia ur fascismens spår efter andra världskriget. Han menade att det viktigaste var att människorna kunde tänka själva för att inte hamna i ett liktänkande och inte våga göra motstånd. Vem börjar man då med? Ja, vi måste börja med barnen menade Malaguzzi, deras röster måste få höras och de måste få växa upp med att både vara viktiga här och nu men också veta att deras röster måste eka högt även i framtiden för demokratin i samhället.

USA är en stormakt i världen, Ryssland en annan och således också Kina. Det som USAs president företar sig får eko i världen över och många gånger har det varit positiva ekon som sätter positiva spår i alla andra länder. Men när Donald Trump kom till makten….Under sin mandatperiod som president undergrävde han demokratiska normer och standarder genom häftiga retoriska attacker mot pressen, rättsstaten och andra ledare. Istället för att försöka stärka världens demokratier genom att övertala ledare i länder som Ryssland och Kina att arbeta med mänskliga rättigheter och friheter valde han att stödja dessa i deras nuvarande form! Det blev 4 år som satte negativa spår i hela världen och kanske beror kriget i Ukraina en hel del på detta. Istället för att arbeta för att skapa demokratier i två av världens största länder där folket lever under massor av förtryck valde den mäktigaste mannen i världen att stödja dem under 4 års mandatperiod….

Därför måste vi i förskolan ställa oss upp precis som Loris Malaguzzi gjorde efter andra världskriget och aktivt ta ett ställningstaganden för att låta barnen befinna sig i en demokrati i förskolan. Det handlar inte om att LÄRA UT bara vad demokrati är utan barnen måste få befinna sig I en demokrati. Och detta är vad hela läroplanen i förskolan beskriver, men många förskolor och definitivt skolor har tolkat detta som att vi ska lära ut vad det är. I andra delar av Europa beskrivs demokratiuppdraget i förskola och skola som att lärarna ska lära ut vad detta är, men i Sverige och de andra skandinaviska länderna är skrivningen faktiskt att hela utbildningen ska bedrivas i demokratiska former. I Lgr11 är skrivningen denna: Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Lgr11 och Lpfö18 har nästan identiska beskrivningar av demokratiuppdraget men det är absolut inte alla barn (=barn och elever) i skolsystemet som får uppleva att vara i en demokrati där barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på utbildning och undervisning. Det är ju här som vi skapar barnens arena i förskola och skola, ett parallell samhälle till det verkliga samhället. Viktiga övningsarenor för barnen för att kunna bli förtrogna med vad demokrati innebär. Det innebär inte att den som skriker högst får sin vilja igenom eller att någon ska bestämma allt utan det handlar om att ta in alla olika röster, lära sig lyssna, kompromissa och arbeta tillsammans. Detta kräver ju först och främst att pedagogerna klarar av detta och inte ska bestämma över SIN undervisning- ”så här vill jag undervisa, det har jag gjort i 15 år, jag vill inte samarbeta med någon…..” Här krävs ett arbete på varje förskola och skola där rektor går in och leder detta arbete med barnen i fokus och men också med vårt uppdrag i förskola och skola i fokus. Som pedagogiska ledare är vi inte här för att arbeta efter en egen agenda utan vi har ett samhällsuppdrag och barnen ska i utbildningen uppmuntras att tänka fritt, få sina tankar respekterade och viljor förverkligade samt att de ska få ta ansvar och delta i olika beslutsprocesser. Genom detta deltagande skapas möjlighet till medbestämmande för barnen. Med grund i ett förhållande där vuxna och barn samspelar och visar varandra respekt får barnen möjlighet att bli delaktiga i olika situationer och kring diverse beslut.

Det handlar inte om att lämna över ett professions ansvar till barnen utan det handlar om att du som lärare går bredvid barnen i planeringen av undervisningen. Du lyssnar på hur de tänker om sin undervisning och hur de vill lära sig kring ett eller flera ämnen. Det kräver mycket av dig som lärare att skruva upp din hörstyrka och våga släppa med barnen men du har inget val egentligen för det kräver läroplanerna av oss.

Forskaren Harry Shier har skapat en en modell som innehåller fem nivåer av delaktighet:

1. Barn blir lyssnande till.
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter.
3. Barns åsikter och synpunkter tas i beaktande.
4. Barn involveras i beslutsfattande processer.
5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande processer.
   För att uppnå den miniminivå som krävs för att efterleva barnkonventionen och våra läroplaner menar Shier att förskolan och skolan ska befinna sig på nivå fyra i sin undervisning. Den femte nivån skulle däremot innebära att ansvaret för undervisningen lämnades över på barnen, vilket vore att överge dem och abdikera från ditt pedagogiska ledarskap

Detta är inget som bara fungerar i förskolan även om vi har det friare med mål som vi inte ska uppnå utan sträva mot och skapa rika möjligheter för barnen att vara med om under sina år i förskolan. I skolan kan barnen vara med och besluta kring HUR man vill angripa ett ämne och sedan blir det lärarens uppgift att få med de olika kunskapskraven. Arbetet kan med fördel ske ämnesövergripande för att skapa mening med det som jag ska skriva om i svenskan för det arbetar vi både med i historia och geografi. Detta fungerar genom hela skolsystemet men det som sätter hinder för hela arbetet med demokratiuppdraget både i vissa förskolor och de flesta skolor handlar om KULTUR. Kulturen sätter käppar i hjulen för barnen att göra sina röster hörda och vara med och påverka. Det kan handla om en barnsyn som inte har definitionen av att vi inte ska prata om barn kontra vuxen utan vi pratar om människosyn. Där vi alla är kompetenta människor som ska bjudas med i frågor som berör oss. Det handlar om pedagoger som är där med sin egen agenda.

Jag vågar faktiskt säga att kulturen är den som gör många förskolor och skolor till Putin i vårt arbete med demokratiuppdraget. I dessa kulturer handlar det om pedagogen i fokus istället för det omvända, barnet i fokus. Mission för dessa förskolor och skolor skulle kunna vara ”En förskola/skola som är pedagogens arena” istället som missionen på Engelbrekts förskola är ”En förskola som är barnens arena.” För att arbeta med delaktighet och demokrati i förskolans och skolans praktik blir därför ledarskapshandlingarna centrala, både våra egna och de kollektiva handlingar som utförs av arbetslaget. Det är genom dialog med barnen och i arbetslaget, tillsammans med demokratiuppdraget, som begreppen blir levande. Ledarskapshandlingar blir på så sätt centrala, både för dig som rektor och förskollärare, lärare och annan personal i arbetet med att leda förskolans/skolans demokratiska arbete.

Vi måste våga lita på barnen, de lever i samma värld som vi. Barnen är människor, inte en annan art. Barnen ser inte allt endast i grundfärger medan vi vuxna ser alla nyanser, utan vi har samma seende. Vi kan inte ha förskolor och skolor som är ”marknadsekonomier med stora problem kring utvecklingen av att bli demokratier.” Det är det första som vi i Sverige måste arbeta med för att alla förskolor och skolor ska vara demokratiska arenor för barnen. Detta blir då vårt bidrag till att utöka världens demokratier genom att börja med barnen så att de växer upp och kan ta egna kloka ställningstaganden för Sveriges men också världens räkning. Det finns många arenor i världen där våra barn kan bli extremt viktiga pusselbitar för hela världens utveckling av antalet demokratier. SLUTA ATT SE FÖRSKOLAN OCH SKOLAN SOM ETT VÄNTRUM, UTAN SOM EN PLATS DÄR DET FINNS REELLA MÖJLIGHETER FÖR INDIVDIEN ATT HANDLA OCH PÅVERKA SIN VARDAG!

Vi gör detta för Sveriges demokrati, för Ukrainas möjlighet att få vara en demokrati och vi gör det för alla andra länders möjlighet att bli och vara ett demokratiskt land 💗💗💗

Ses snart igen 😘!//Caroline Wiking