Varför är det viktigt att arbeta med demokrati i förskolan?

Det torde vara en självklarhet att arbete med demokratiarbete i förskolan då en tredjedel av läroplanen för förskolan lyfter fram värdegrundsarbetet, demokratibegreppet, barnkonventionen och målområdet Barns delaktighet och inflytande. Alla delar lyfter fram barnen som en självklar del i samhället och att de ska få befinna sig i en demokrati hela tiden. Förutom att våra styrdokument lyfter fram vikten av demokratiarbetet så minskar antalet demokratier i världen och vi har alla under 2022 fått bevittna kriget i Ukraina, där Putin och Ryssland mer kan beskrivas som en diktatur. Det är då jag tänker på Loris Malaguzzis ord ”om man vill förändra samhället, måste man börja från barndomen.” (Barsotti, 2011.s.119). För mig är missionen att förskolan ska vara barnens arena och visionen handlar om att förskolan ska vara en demokratisk mötesplats. Det ska vare en plats där barnen blir huvudpersoner i sitt eget lärande och där deras delaktighet och inflytande tas på allvar. För att detta ska bli verklighet krävs att rektor och medarbetare verkligen tar ställning till vilken barnsyn, eller som vi säger på Engelbrekts förskola- människosyn, som förskolan arbetar utifrån. Synen på barnen är att de är självständiga, nyfikna, handlingskraftiga och aktiva medaktörer i sitt eget lärande och sin utveckling. Allt detta kan vara klart i teorin men inte i praktiken. För att nå ända fram i arbetet med delaktighet och demokrati i förskolans praktik blir därför ledarskapshandlingarna centrala, både våra egna och de kollektiva handlingar som utförs av arbetslaget. Det är genom dialog med barnen och i arbetslaget, tillsammans med demokratiuppdraget, som begreppen blir levande. Det svåraste i demokratiarbetet är enligt mig pedagogernas förståelse för detta arbete och då landar det oftast på att pedagogerna inte vill släppa ifrån sig sin vuxen makt. Man har en barnsyn och en vuxensyn och detta skapar en dikotomi, där vuxenheten alltid kommer att vinna. Demokrati är inte svårt för barnen, det är svårt för de vuxna som inte har tagit ställning för att vara en pedagog som har fokus på begreppen utbildning och undervisning och tolkar dessa begrepp som handlar om barnens utforskande och undersökande, tankar och flöden. Att pedagogen inte fyller innehållet i förskolan själv, utan hela tiden gör detta i en växelverkan med barnen. Nyckelordet är växelverkan, det är detta som är grunden för en demokratisk förskola som vilar på demokratiska grunder. Du som pedagog går bredvid barnet i er undervisning, inte två steg bakom eller två steg framför. Ni utgår hela tiden från det som hänt i föregående undervisning och binder samman all undervisning i ett projekterande arbetssätt. Du lyfter fram barnens röster i olika sammanhang som reflektionsmöten, dokumentationen, genom att låta barnen dokumentera och visa vad de verkligen är intresserade av. Det är pedagogen som måste släppa in barnen och lyssna på dem, våga lita på att läroplanens mål kommer arbetas med men det är mycket jobbigare att lyssna än att bestämma själv. Fast många arbetar på detta sätt fortfarande och då kommer inte demokratiuppdraget arbetas med som det står i våra styrdokument. Allt börjar alltså med en utvecklande rektor som vågar vara ledare och som skapar en förskola som är barnens arena, där demokratiuppdraget genomsyrar varje människa och där alla röster är lika mycket värda att bli hörda och lyssnade på. Sedan måste resterande arbete ske tillsammans med medarbetarna eftersom rektor är ingen soloartist utan behöver hela orkestern för att spela musikstycket.

Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

När barnen får befinna sig i en demokrati under sin förskoletid kommer de att få med sig viktiga kompetenser för resten av livet. Genom att få vara en del i en grupp där alla lyssnas på och där beslut fattas tillsammans får barnen en kunskap med sig att den som skriker högst eller oftast inte är den som beslutet fattas efter. De får med sig kunskapen att individen är en i en grupp och det är genom gruppen och dess arbete som jag blir en individ. Genom att samarbeta med samhället på olika sätt lyfts barnens röster fram i samhällsdebatten och deras röster får en reell påverkan på det samhälle vi lever i. Detta skapar en tilltro till sig själv, att jag är viktig här och nu och jag vågar framföra vad jag tycker och tänker. De vågar att ifrågasätta, fråga men också att acceptera olika beslut som fattas även om de inte tyckte just så. De förhandlar med varandra och kommer fram till egna beslut för allas bästa. Att arbeta med demokratiuppdraget gör att barnen får med sig så många goda kunskaper som här viktiga här och nu och i framtiden. Om fokus i samhällsdebatten hade varit mer på demokratiuppdraget och inte på kunskapsuppdraget, så hade detta kunnat ge nya infallsvinklar på hur demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget samspelar med varandra. Demokrati innebär bland annat att barnen uppmuntras att tänka fritt, få sina tankar respekterade och sin vilja förverkligad samt att de får ta ansvar och delta i olika beslutsprocesser. Genom att du som pedagog samspelar med barnen och låter demokrati, delaktighet och inflytande samverka med kunskapsuppdraget får barnen vara med och bestämma hur arbetet med kunskapsuppdraget ska se ut. Som pedagog om du vill förändra något här och nu kan du ta ett eget beslut att innan du planerar för både en, två och tre olika undervisningar som ska ske på ett speciellt sätt och kanske inte ens hänger samman utan mer är aktiviteter att du nu ska börja med att först observera barnen och har reflektionsmöte med barnen istället för den där planerade samlingen som du själv planerat. Vad är det barnen är intresserade av? Vad fokuserar de på? Vilka frågor ställer de (verbalt, kropp, mimik mm)? Att utifrån det sedan planera en undervisning men en undervisning som du i stunden kan behöva justera beroende på barnen du har med. Du kan grovplanera de nästkommande undervisningarna men hela tiden vara beredd att skruva på vissa delar, utifrån vad som hände föregående undervisning. Välj att vara pedagogen som går bredvid barnen och i växelverkan planerar undervisningen utan att lämna över ansvaret till barnen.

För att fördjupa arbetet med demokrati behöver ni sedan arbeta vidare tillsammans på förskolan, både rektor och alla pedagoger. Ta gemensamma ställningstagande från grunden – mission, vision, pedagogisk helhetsidé med delarna kunskapssyn, lärandesyn, människosyn och pedagogroll. I allt ni gör måste dialog vara nyckelordet och utifrån dialogen ta gemensamma ställningstaganden som alla ska arbeta utifrån. För att demokratiarbetet ska bli något som alla kan andas när de kliver in på förskolan finns inga enkla genvägar utan det handlar om att arbeta från grunden och sedan med alla delarna. Det kommer vara roligt men det kommer också att skava. Det är i det jobbiga som utveckling sker, och för att skapa en bestående förändring måste vi ta oss igenom det tuffa.

”Demokratins överlevnad behöver (…) demokratiska medborgare som bär de värderingar vi kallar demokratiska. Detta kräver en organisation – en skola! En skola där demokratins värden vägleder och undersöker demokratins betydelse på just den skolan. En skola som gör demokrati mer till ett verb än ett substantiv – mer till en process än en form.”

(Göthson, 2013. S.81)
Ute i bokhandeln nu!
Tills vi ses igen!

Om Caroline Wiking

Arbetar som rektor i Halmstads kommun. Älskar ledarskap och organisation, att skapa en organisation och ett ledarskap inom förskola som utmanar kulturen som finns. Att våga gå utanför boxen! Brinner för att utgå från Reggio Emilia filosofin i undervisningen, att skapa en förskola som är barnens arena och där förskolan är en demokratisk mötesplats. Där delaktighet och inflytande för barnen tas på allvar i undervisningen. Där förskollärarna tar sitt professionsansvar i undervisningen och inte lämnar över ansvaret på barnen. Utifrån detta skapar vi en förskola av hög kvalitet!
Detta inlägg publicerades i delaktighet, demokratiarbetare, Demokratiska mötesplatser, dikotomier, förskola, förskollärare, inflytande, Kultur, Lpfö18, organisation, pedagog, pedagogiskt ledarskap, Projekterande arbetssätt, Reggio Emilia, rektor, Skolledare, Uncategorized, undervisning, Utveckling, Utvecklingsresa. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.