En förskola som är barnens arena

Vem är jag?

Mitt namn är Caroline Wiking —är legitimerad förskollärare sedan 2001, arbetar idag som rektor och föreläsare inom ämnen som demokrati, ledarskap och normkritiskt arbete. Sedan 2018 driver jag bloggen Lärande mötesplats/Caroline Wiking där jag delar med mig av mina tankar och reflektioner från det dagliga arbetet i förskolan. Jag har precis gett ut boken Leda förskolans demokratiarbete—i teori och praktik (2022). Boken handlar om hur du kan arbeta fram en organisation som genomsyras av demokrati. En utbildning där alla får komma till tals, såväl barn som vuxen, och där ledarrollen är tydlig utifrån vars och ens profession.

Jag brinner för att skapa världens bästa förskola för barnen. Min övertygelse är att förskolan är en av samhällets viktigaste arenor. Genom att få möjligheten att arbeta med föreläsningar, workshops och dialoger inom viktiga ämnesområden inom förskolan kan vi tillsammans höja kvaliteten på barnens utbildning och undervisning.

Föreläsningarna kan ges som  inspirationsföreläsningar där ni sedan själva tillsammans med rektor arbetar vidare i efterföljande processer för att skapa bestående kunskapsförändring. Föreläsningarna kan också vara en startpunkt för ett heldagsarbete tillsammans med mig eller en ännu längre process där vi kan djupdyka i ämnesområdet eller jacka i flera för att skapa en större helhet för er förskolas arbete.

Tillsammans skapar vi en lösning som passar just er.

Aktuella föreläsningar/utbildningar

Förskolans demokratiuppdrag – att skapa en samhällsarena för barnen

Grunden i hela organisationen är demokratiska mötesplatser utifrån att det är den viktigaste aspekten enligt Loris Malaguzzi för att kunna skapa ett bättre samhälle, ett bättre samhälle för barnen idag och i framtiden. Barnen – och de vuxna- måste få uppleva demokrati på riktigt. Gunilla Dahlberg och Harald Göthson beskriver detta på ett ypperligt sätt i boken Exemplet Reggio Emilia:

I en skola för alla är det inte det viktigaste att undervisa barnen i samarbete och demokrati. I första hand organiseras lärandet och behandlas så att demokratins värden respekteras och fördjupas, genom att barnen erfar demokratins värden. (Dahlberg & Göthson, 2005, sid.102)

Vad är då hur:et i att arbeta med demokratiska mötesplatser? Som förskola kan du välja att utbilda genom demokrati. När en förskola utbildar genom demokrati hamnar fokus på att granska vilka demokratiska kvaliteter förskolan har, och på förskolans lärmiljöer i vidare bemärkelser, dessutom hur barn görs delaktiga i verksamheten. Förskolan skall inte ses som ett förrum utan som ett rum där det finns reella möjligheter för individen att handla och påverka sin vardag När man arbetar att utbilda genom demokrati blir människan ett subjekt men för att människan skall kunna vara ett subjekt krävs en pluralitet, dvs det krävs gensvar från andra människor. Vi måste arbeta med olikheter för att utbilda genom demokrati. Vi måste möta andras åsikter för att kunna vara subjekt, det är då vi kan bli ett subjekt. Det är med ordet genom som vi hamnar i demokratiska mötesplatser.

Konsten att sätta samman delar till en helhet – att ta ställning till vilken plats förskolan ska vara

Vår läroplan är influerad av flera olika teoretiska perspektiv och det är vanskligt att försöka beskriva skillnaderna mellan dem. Dels för att det inte är en rak skiljelinje mellan dem och för att det finns olika åsikter kring vad skillnaderna är. Dock så är det viktigt att förstå vilka olika vetenskapliga grunder som finns bakom de olika åsikterna eftersom det är här det uppkommer konflikter på arbetsplatsen, oenighet i diskussioner eller variationer i vad man anser att en hög kvalitet är på undervisningen.

Christian Eidevald (2017) beskriver att de olika inriktningarna inom läroplanen arbetar mot samma mål men det sker på olika sätt. Utifrån att det är en skillnad är det viktigt att jag och du som rektor men också du som förskollärare har en kunskap kring dessa olika teoretiska perspektiv. Det har en stor betydelse i arbetet med att skapa en gemensam organisation där samsyn finns kring utbildningen och undervisningen. Men även i det viktiga arbetet med att formulera en vision och pedagogisk helhetsidé. Har inte alla denna kunskapen om de olika teoretiska perspektiven och tagit ställning på varje förskola kring kunskapsteorin man har i grunden för sin undervisning så riskerar man att skapa en osäkerhet när man ställs inför påtryckningar utifrån om ökade mätningar och kvalitetsbedömningar av utbildningen och undervisningen.

Ett normkritiskt arbete med diskrimineringsgrunderna – att vidga innanförskapet

Makt, normer, genus och delaktighet är utmaningar för förskolan (och skolan) att arbeta med. Om verksamheten ska baseras på demokratiska principer och inte skendemokrati måste barnen bli delaktiga i värdegrundsarbetet. Pedagogerna i förskolan måste våga göra upp först med sina egna ställningstaganden som de bär med sig och skaffa sig gedigna kunskaper inom ämnesområdet för att kunna vidga innanförskapet.

Det handlar om att skapa nya sätt att arbeta på med barnen, där barnen inte bara är objekt utan också blir subjekt i arbetet. Vikten av kunskap inom genusvetenskap är oerhört viktigt för om pedagogen inte är utbildad inom detta ämne precis som i vilket annat ämne som helst är det svårt att ta ut svängarna och ta ut en riktning att arbeta efter. Utan kunskap om jämställdhet, genus, kön, makt och andra relaterade begrepp kan man som pedagog inte se och upptäcka bristen på jämställdhet, avsaknad av genus – och könsperspektiv. Därför måste man som pedagog ha goda kunskaper i detta.

Samhällets snäva normer måste utmanas redan i förskolan för att en förändring ska kunna ske i samhället. Normen ”normal” måste vidgas för att ge plats åt fler. För att vidga normen måste arbetet ske med olika glasögon och tillsammans med barnen problematiseras i förskolans vardag.

Fokus på digitala verktyg i förskolans undervisning

Ska vi ha digitala verktyg i förskolan? Hur fungerar verkligen barnens hjärnor? Ska vi utsätta barnen för digitala verktyg när vi inte vet hur det påverkar hjärnan? Vad är adekvat digital kompetens?

Det handlar inte om att arbeta med digitala verktyg i sig utan det handlar om som en del i vårt meningsskapande och demokratiuppdrag. Vi måste skapa ett digitalt förhållningssätt i förskolan. Det går inte att låsa sig fast vid verktygen eller apparna utan det handlar om att använda tekniken som en möjlighet i undervisningen.

De didaktiska frågeställningar, vad, när, hur och varför måste diskuteras även i arbetet med digitala verktygen. Vi måste veta vad kärnan i vår undervisning är. Vi måste ha en materialkännedom. När skulle det vara intressant att ta med det i undervisningen? Vi måste ställa oss den frågan vid val av allt material i förskolan. Vad är mitt syfte med att ta med det i undervisningen, är det meningsfullt.  Vad är lämpligt att ta med?

“En levande demokrati förutsätter att alla människor kan inhämta information där informationen finns, läsa den och med kritiska ögon betrakta och ifrågasätta den” (Heidi Heimerlöv).

Föreläsningen ges tillsammans med efterföljande workshops med olika digitala verktyg där pedagogerna får möjlighet att testa, pröva, undersöka och utmana sig tillsammans med de digitala verktygen.

Föreläsningen och workshop ges tillsammans med min kollega Veronica Önnerfjord.

Workshops Estetiska uttryckssätt

Vad menas det då att en lärprocess är estetisk? Jo, estetiska lärprocesser avspeglar ett lärande där HUR något kommuniceras, uttrycksformen, är minst lika viktigt som VAD som kommuniceras. Det är ett lärande där den sinnliga upplevelsen står i centrum. Den estetiska formen kan bjuda mottagaren på en minnesvärd upplevelse som engagerar flera sinnen och väcker nya frågor. För de yngsta barnen är det viktigt att möta olika uttrycksformer eftersom de tolkar sin omvärld med alla sinnen och det verbala språket sällan är det första som utvecklas. För att barnen skall kunna uttrycka sig konstnärligt, att kunna använda hundraspråkligheten är det viktigt att barnen får interagera med olika estetiska uttryck och då måste pedagogerna både ha kunskap och vara bekväma med alla de estetiska uttryckssätten som finns.

Tillsammans med min kollega Veronica Önnerfjord får pedagogerna möta olika estetiska uttryckssätt för att kunna arbeta vidare med detta i utbildningen och undervisningen.

Genom ny kunskap skapar vi ett bestående lärande för en förskola av hög kvalitet för idag och för framtiden. Att skapa en förskola som är barnens arena!