Lyssnandets pedagogik – vad menas med det?

Alla gör tolkningar, även forskare. Tråkigt nog upplevde jag redan mellan inledningsraderna i Folkmans avhandling att det fanns en negativ syn på Reggio Emilias filosofi i stället för en neutral hållning.  Jag själv känner inte igen mig i hennes beskrivningar och ännu mer tråkigt när de som blivit intervjuade känner att de blivit missförstådda! Forskare Birgitta Kennedy menar att det finns ju fler inriktningar och profiler inom förskolan som har ”sina fläckar”. Det hade varit intressant om någon annan skulle ha analyserat dessa intervjuer av personal och barn. Hur hade utfallet blivit då? Självklart ska vi kritiskt granska förskolan och olika pedagogiskt valda inriktningar, men att inta ett negativt förhållningssätt från början gör nog att vi alla låser oss i våra reflektioner och slutsatser. Vi ser det vi vill se! Jag måste tacka Sara efter att ha läst denna avhandling och recensionen i ”Pedagogiska magasinet” att jag känner mig ännu mer stärkt i att välja att arbeta med influenser från Reggio Emilia pedagogiken.

Sara Folkman har självklart rätt till sin egen forskning och sin egen berättelse kring vad hon har sett på några Reggio Emilia inspirerade förskolor i Sverige. Fast jag och många andra har också rätt till vår berättelse och våra tolkningar av ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt.

Jag har haft förmånen att vara med på en resa från det som vi kallar traditionell svensk förskolepedagogik till att ta in influenser från Reggio Emilia. Jag och mina kollegor var ganska målstyrda i vårt arbetssätt, en hel del Learning study. Det gjorde alltså ont när vi insåg att kommunen beslutat att vi skulle svänga av i korsningen mot ett annat arbetssätt som i mångt och mycket 2009 stod i motsats till varandra. Mycket har dock hänt under 10 år och de har likasom närmat sig varandra och tagit influenser av varandra kan jag tycka.

Jag kan komma ihåg att jag satt tillsammans med mina kollegor på ett APT och vår förskoleutvecklare berättade om ett verktyg som hette pedagogisk dokumentation. Hon visade några foton på sin dotter som undersökte med nycklar mm om de var magnetiska. Hon försökte förklara hur vi skulle reflektera och analysera kring foton. Vad var det som vi såg? Vad var det som barnet undersökte? Hur skulle vi gå vidare? Det var baske mig inte lätt! Vi slet vårt hår mången gång under de kommande åren. Vi var ett av de första arbetslagen som tog oss an detta arbetssätt och skapade reflektionsprotokoll av olika slag. Det fanns ingen pedagogista som utmanade oss och hjälpte oss vidare…herregud, det var ju jag själv som var lärprocessledare som skulle lära mig detta för att sedan kunna vara en stöttepelare för andra arbetslag.

Att jag, mitt arbetslag och mina andra kollegor på Munkabyns förskola, Ängelholms kommun, skulle tappa bort läroplanens del kring att omsorg och lärande bildar en helhet bara för att vi influerades av Reggios arbetssätt fanns inte på kartan. Enligt Sara Folkman gjorde vi en hel del fel även utan den pedagogiken. Låt mig exemplifiera att vi arbetade med föräldraktiv inskolning och där vi inte band barnen till en pedagog. Varför gjorde vi på detta sätt och varför tror jag på det fortfarande? Hallå, jag arbetade vid denna tidpunkt 62,5% och även om min kollega arbetade 100% så fanns det dagar hon både var sjuk och ledig. Det viktiga var att låta barnen knyta an till dem som de ville samt att vår uppgift i arbetslaget och som professionella förskollärare vara att skapa trygghet genom att visa att förskolan är en trygg plats och befinner sig inte Caroline, Loella, Teresa, Sophie där så finns det fler trygga vuxna att vända sig till. En föräldraaktiv inskolning betyder inte att man efter tre dagar sliter barnet ur förälders famn utan vi hade längre period utifrån barnet, men en föräldraktiv inskolning handlar om att det är just föräldern som tar hand om sitt barn medan barnet introduceras i verksamheten och lär känna mig och kollegor samt barnen. Det handlar om att vi har en helt vanlig verksamhet där vi har den vanliga undervisningen. Trygghet skapar vi genom att arbeta på det sätt som vi alltid gör, inte att sitta inne med två barn, låta resten gå ut och sedan låta den gå runt i de olika rummen. Vad händer då den dagen när föräldern går och verksamheten får en helt annan karaktär?Var finner barnet trygghet då?

Efter några år så stod vi då där och arbetade utifrån ett Reggio inspirerat arbetssätt där våra lärmiljöer hela tiden var föränderliga utifrån vilka processer barnen var inne i, deras undersökande och utforskande. Sara påpekar att lärmiljöerna skulle vara som en institution och inte vara hemmalika, att det skulle saknas diverse leksaker såsom dockor, bilar och sedan vara det detta med att man inte har soffor!!! Jag tar sofforna först, mitt heliga mantra, min heliga frågeställning som jag alltid ställer: ”Varför har ni en soffa?” Det skapar alltid många motargument och försvarande. Intressant tycker jag 🙂 Jo, jag själv hade soffa på vår avdelning. Loella och Teresa, kommer ni ihåg hur vi diskuterade den och flyttade den 🙂 Herregud, den var överallt och ingenstans! Jag tror dock att vi var överens om att den mer än gärna kallade på oss pedagogers rumpor och att vi lätt då slog oss ner i den och blev passiva, övervakande pedagoger istället för härvarande pedagoger. Enligt Folkman skulle man på förskolan inte få ha ”myspys”; visst får man det, oerhört viktigt med lugna platser för att kunna återhämta sig i en intensiv miljö. Det kanske dock inte görs bäst i en stel och tråkig soffa som mest är till för pedagogerna att lätt slå sig ner i.

Backsippan 2013
Backsippan 2013

Sara Folkman påpekar att lärmiljöerna skulle sakna leksaker av olika karaktär men verkar välja litteratur som just poängterar hennes tes kring detta. Jag har själv en magisteruppsats (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:788337/FULLTEXT01.pdf ) där jag har en helt annan litterturbakgrund som påvisar att hörnstenarna i Reggio Emilia är dessa:

  • Dockhörna (dockor, säng, vagn, möbler mm)
  • Kökshörna (spis, bord, stolar, tallrikar, koppar mm) 10
  • Utklädningsutrymme (kläderna hänger på galgar så att barnen lätt kan se dem)
  • Bygg – och konstruktionslek (klossar, bilar mm)
  • Läshörna (ingen soffa utan en matta där man kan sitta och läsa)
  • Naturavdelning (utställning av naturmaterial)
  • Podier där barnen kan bygga upp saker
  • Små bord
  • Ridåer där barnen kan spela teater eller ljusspel (Kragh-Műller, Ørestad Andersen & Veje Hvitved, 2012)
Backsippan 2013
Backsippan 2013
Backsippan 2013

Som ni ser blandade vi mellan ofärdigt material och färdigt material. Vi hade en barnsyn innan som inte förändrades nämnvärt bara för att vi arbetade efter Reggio Emilia. Vi arbetade ju efter Lpfö98 och läroplanen hade redan 1998 influenser från Reggio Emilia men i revideringarna har det blivit mer och mer grundat i den pedagogiken men även Learning studies har återfunnits i vår läroplan. Jag har hela tiden haft en tilltro till barnens egen kompetens, att varje barn är kompetent. Jag sätter inga hindrande ramar kring vad ett barn klarar av för tillsammans med mig bredvid så får barnen den stöttning som det behöver. Att pedagogerna inte skulle bistå barnen i en omsorgssituation som Folkman tar upp i sin studie förstår jag inte hur hon kan uttrycka sig kring.

I början av min studier till förskollärare sneglade jag fortfarande på olika stadier för barnet. Det beror helt på att när jag började läsa 1998, det året läroplanen föddes så pådyvlade man oss fortfarande Piaget och Eriksson och väldigt lite handlade om Vygotsky. Fast mot slutet av våra tre år så hade han växt sig mer starkare, och vi samtalade mycket kring den proximala utvecklingszonen. Tack och lov för det skiftet! Nu bygger läroplanen mycket på Vygotskys teorier och det gör även Reggio Emilia pedagogiken. Den bygger på Vygotskys socialkonstruktivistiska teori, som poängterar att barnens erfarenheter och åsiktsbildande äger rum i en social kontext som hänger nära samman med kultur och samhälle. Det handlar om en relationspedagogik där alla relationer är viktiga!

Att Reggio Emila pedagogiken skulle vara en bov och vara en dålig pedagogik tror jag absolut inte på då jag själv fått möjligheten att göra en resa från en mer traditionell förskollärare till en mer undersökande, lyssnande, utforskande och kreativare förskollärare. Alla förskolor kan ha ”sina fläckar” oavsett pedagogik och det finns förskolor av dålig kvalitet men det är inte så att det är en hel pedagogik som skall lastas för detta. Det handlar om pedagogerna i förskolan och deras möjlighet att skapa en förskola där alla barn får både omsorg och undervisning. Där barnen i samspel får undersöka och utforska och använda alla de hundra språken för att utvecklas och lära sig kring alla läroplanens mål. Där pedagoger ser det kompetenta barnet och lyssnar in barnen för att sedan planera en undervisning som möter barnen där de befinner sig men samtidigt utmanar dem, en växelverkan mellan barn och pedagog. Där dokumentation är en naturlig del för att kunna fånga barnens lärprocesser och kunna följa upp undervisningen, där fokus är på att lära genom samspel med andra. Där det finns tydliga strukturer för att både barn och pedagoger däremellan kan vara flexibla.

Jag avslutar med en till anekdot från min tid som förskollärare, fortfarande arbetandes tillsammans med Loella och Teresa. Till höstterminen skulle en annan kollega komma in och stötta upp en del procent på vår avdelning. Ett tag efter hon börjat berättade hon för oss att hon varit orolig för hur det skulle vara på Backsippan. Tydligen hade vi ryktet kring oss att ha en väldigt stark struktur och en hel del regler som barnen skulle följa. Vi jobbade visst ”på vårt eget lilla sätt”???? Vad sa då Millie till oss efter några månader?

”Det finns ingen annan avdelning där barnen lär sig så mycket samtidigt som de får så mycket kärlek!” Det var Backsippan alla mina vänner och jag är fortfarande stolt att ha arbetat där med mina kollegor, alla underbara barn och vårdnadshavare. Barn och vårdnadshavare som jag fortfarande har en relation till!

Until next time!

Om Caroline Wiking

Arbetar som rektor i Halmstads kommun. Brinner för Reggi Emilia filosofin, att skapa en förskola som är barnens arena och där förskolan är en demokratisk mötesplats. Utifrån detta skapar vi en förskola av hög kvalitet!
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.