🎇Var befinner du dig idag? 🎇Varför arbetar du med det som du gör? 🎇Var det ett medvetet eller omedvetet val som gjorde att du hamnade på den arbetsplatsen som du är på?
Hur är det med dina medarbetare? Vet du hur du ska vattna på dem? Se på dig själv som en trädgårdsmästare med en stor odlingslott där du odlar olika växter. Du planterar olika fröer som du sedan ska göda och vattna på olika sätt. Du gör allt i din makt för att dessa ska få växa under sina specifika förhållanden, men sedan måste de också tillåtas att få växa själva och blomma ut. Som chef äger du inte makten över att medarbetaren upplever en inre motivation och känner att arbetet är meningsfullt, utan du basar i stället över området som handlar om att inspirera.
Detta arbete med inre motivation bottnar i ett stort självledarskap hos varje individ. Vill du arbeta med detta i din organisation och i varje team för att öka allas möjlighet att bli den vackra blomma som deras frö kan bli med rätt mängd gödning och vatten?
Kontakta mig mig för ett samtal så får jag veta mer kring vad du behöver i din organisation och hur jag kan vara en del i den processen. Vill du läsa mer kring de föreläsningar/workshops/coachning som jag erbjuder kan du klicka dig vidare här på min blogg/hemsida, Lärande mötesplats/Caroline Wiking. Läs mer under Aktuella föreläsningar
Hur tänker du kring vikten av att arbeta med självledarskap och den inre motivationen som drivkraft i ert arbete?
Att skapa ett sammansvetsat team där alla spelar på bästa foten tillsammans är nyckeln till framgång, inte bara för individen utan för hela organisationen. Att få de psykologiska behoven att samverka och blomstra inom ett team är en konst som bygger på förståelse, kommunikation och respekt för varandras olikheter. Det är dessa olikheter som, när de hanteras rätt, kan berika och stärka ett team på sätt som är svåra att uppnå annars.
För att nå dit är det första steget att förstå spelplanen. Det innebär att vi kartlägger de olika psykologiska behoven som finns representerade inom gruppen. Varje individ har unika drivkrafter och motivationer som påverkar hur de arbetar, kommunicerar och samarbetar. Genom att synliggöra dessa behov kan vi skapa en medvetenhet och förståelse som är grundläggande för att bygga ett starkt team.
När vi förstår våra egna behov och andras kan vi börja arbeta på ett sätt som inte bara tillgodoser de enskilda behoven, utan också främjar ett klimat av ömsesidig respekt och samarbete. Det handlar om att se varandras styrkor och svagheter och använda dessa insikter för att komplettera varandra på bästa sätt. Det handlar om att uppskatta och utnyttja mångfalden inom teamet, att se hur olika perspektiv och erfarenheter kan leda till bättre lösningar och innovativa idéer.
Det är i denna förståelse och respekt som teamet verkligen kan blomstra. När vi spelar på bästa foten tillsammans skapar vi en miljö där alla känner sig värdefulla och hörda, där kommunikationen flyter fritt och där konflikter hanteras konstruktivt. Ett sammansvetsat team där olikheter berikar leder inte bara till en bättre arbetsmiljö, utan också till högre produktivitet och effektivitet.
Om du är nyfiken på hur ditt eget team placerar sig på spelplanen och hur ni kan börja spela på bästa foten tillsammans, är jag här för att hjälpa. Genom min erfarenhet och certifiering kan jag stötta er i processen att kartlägga och förstå de psykologiska behoven inom ert team. Tveka inte att ta kontakt för att få veta mer om hur vi tillsammans kan arbeta för att skapa en harmonisk och effektfull organisation.
Kliv in på spelplanen och följ med till en början av en förståelse kring de psykologiska behoven…och vad vore livet utan humor i det som man gör? För detta arbete ger både dig själv och gruppen en hel del skratt på vägen och genom det lustfyllda lärandet lär vi oss så mycket mer 😂😋
En kort film kring bokens innehåll. Självledarskap i förskolan – med motivation som drivkraft finns redan nu att beställa hos gothiakompetens.se. 24/6 är den redo att skickas ut till din brevlåda 😊 Se till att säkra ditt exemplar idag!
Låt dig inte luras eller välja bort för att det i titeln står ”förskola”. Det är en bok för alla! Chef som medarbetare, offentlig som privat sektor. En del exempel finns från min kontext förskolan men teori som praktik lämpar sig för alla som vill skaffa sig mer verktyg gällande att leda sig själv utifrån sin inre motivation.
Jag är förskollärare i grunden, arbetat som rektor i åtta år och därtill utbildat mig mer i ledarskap och organisation både via universitet och själv. Min sista kunskapserfarenhet är att jag är certifierad motivationscoach via MyNeeds på både individ, grupp och organisationsnivå. Därtill expertcertifierad att hålla workshops utifrån motivationsteori.
En bok för alla inom alla sektorer, för både chefer som medarbetare. Om du vill ge dig själv verktyget att bli den bästa versionen av dig själv!? Om du vill låta självledarskapet leda dig mot framgång och välmående?! Japp, då är detta denna bok som du ska ”springa” till närmaste internetbokhandel och beställa den 24/6
En grå och dyster morgon samlades teamet på kontoret, trötta och omotiverade efter ännu en stressig vecka. Stämningen var tryckt och kommunikationen skedde mest genom korta, effektiva meningar. Det fanns en känsla av att något saknades, att det fanns potential som aldrig riktigt kom till sin rätt.
Mitt i denna vardagstristess stegade en certifierad motivationscoach från MyNeeds in i rummet. Hon hade ett varmt leende och en aura av lugn och förståelse. Hon började med att berätta en historia om sitt eget liv och hur hon hade hittat sitt ”varför” – sin inre drivkraft. Genom denna resa hade hon inte bara upptäckt sina egna psykologiska behov, utan även hur man kunde använda denna förståelse för att förbättra arbetsmiljön och skapa ett starkare, mer harmoniskt team.
Hon delade med sig av hur insikten om sitt eget ”varför” hade hjälpt henne att förstå andras behov och motivation. Genom att se på sig själv och sina kollegor med nya ögon kunde hon upptäcka de unika styrkor som varje individ bidrog med. Hon beskrev hur dessa olikheter kunde användas för att berika teamets dynamik och förbättra kommunikationen.
”För att verkligen förstå andra,” sa hon, ”måste vi först förstå oss själva. När vi vet vad som driver oss, vad vi behöver för att känna oss motiverade och engagerade, kan vi också börja se och uppskatta vad som driver våra kollegor. Det handlar om att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig sedda, hörda och värdefulla.”
Coachens ord började väcka något inom teamet. De insåg att de hade varit så fokuserade på att bara få jobbet gjort att de hade glömt att se varandra som individer med egna unika behov och drivkrafter. Med coachens hjälp började de utforska sina egna ”varför” och dela dem med varandra. Det blev tydligt att deras olikheter inte var hinder, utan möjligheter till komplement och utveckling.
Genom att arbeta med sina psykologiska behov kunde de skapa en arbetsmiljö där alla kände sig mer engagerade och motiverade. De började kommunicera mer öppet och ärligt, vilket ledde till en bättre förståelse och samarbete. De upptäckte att när de anpassade sina arbetsmetoder utifrån varandras behov, kunde de nå nya höjder tillsammans.
Arbetsmiljön förvandlades gradvis från en plats av stress och missförstånd till en där kreativitet och samarbete flödade fritt. Teamet blev starkare, inte trots sina olikheter, utan på grund av dem. Och det hela började med att en motivationscoach delade sitt ”varför” och visade vägen mot en djupare förståelse och ett bättre samspel.
Om du känner att detta resonemang träffar rätt och du vill utforska hur du och ditt team kan hitta ert ”varför” och skapa en mer harmonisk och produktiv arbetsmiljö, tveka inte att ta kontakt med mig. Tillsammans kan vi fortsätta denna resa och upptäcka kraften i att arbeta med de psykologiska behoven.
Stig in i en värld där demokrati inte är bara ett begrepp, utan en levande, andande verklighet i förskolan och skolan. Välkommen till en digital föreläsning, den 23/5, som inte bara handlar om att utbilda barn, utan om att odla demokratiska medborgare från första stund.
I dagens samhälle, där polariseringen och klyftorna tycks växa, är det mer avgörande än någonsin att investera i en demokratisk uppfostran. Loris Malaguzzis ord om att barndomen är startpunkten för detta är mer aktuella än någonsin. Vi kan inte längre vänta med att ge barn verktygen för att förstå och delta i det demokratiska samhället.
I denna föreläsning, väv vi samman teori och praktik för att ge dig konkreta verktyg för att skapa en demokratisk arena där både barn och vuxna blomstrar. Genom att lyfta fram barns röster och självständiga tänkande, inte bara förbereder vi dem för framtiden utan bygger också ett samhälle där varje individ är hörd och respekterad.
Vi tar inspiration från Malaguzzis tankar och integrerar dem i vår pedagogik, förstående att varje handling och ord i förskolan och skolan formar våra framtida medborgare. Det är dags att gå från att enbart lära barn vad demokrati är, till att låta dem uppleva det i praktiken varje dag.
Kom och låt dig inspireras av vår föreläsning, där vi inte bara pratar om att skapa en demokratisk miljö, utan faktiskt visar hur det kan göras, steg för steg. Tillsammans kan vi forma en värld där demokrati inte bara är ett ideal, utan verklighet för varje barn och vuxen i våra skolor och samhällen.
Allt om hur du anmäler dig finns i inbjudan nedanför. Jag hoppas vi ses 😊
Halmstad är en expansiv kommun där vi arbetar för att våra 105 000 kommuninvånare ska trivas och få ut mer av livet. Här finns möjligheterna för dig som vill ha ett meningsfullt arbete och bidra med engagemang och nytänkande. Tillsammans med 10 000 kollegor är du med och bygger hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Läs mer om oss https://www.halmstad.se/intro
Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar för Halmstads kommunala förskolor, grundskolor, anpassad grundskola, fritidshem och kulturskola. Varje dag går ungefär 16 000 barn till någon av våra verksamheter.
Vi söker dig som vill arbeta för att varje barn och elev ska få den bästa starten i livet. Välkommen att utvecklas i Halmstads kommuns största förvaltning där dina insatser kommer göra skillnad varje dag. Hos oss är du med och skapar framtiden!
Är du en passionerad förskollärare som brinner för att arbeta med barns utveckling och lärande? Vill du vara en del av ett arbetslag som värdesätter samarbete, kreativitet och kontinuerlig utveckling? Då kan du vara den vi söker till vår förskola som inspireras av Reggio Emilia-filosofin! Du som söker vet att förskollärare är ett av världens bästa yrken och du förundras över barns nyfikenhet och kreativitet. Du känner ett stort engagemang gällande ditt arbete och drivs av lusten att varje dag finna de där stunderna när barnens stjärnögon gnistrar av lust att utforska, undersöka och lära sig nya saker. På Engelbrekts förskola har vi flera övergripande tjänster som på olika sätt stöttar det pedagogiska arbetet och är stöd till rektor. Dessa är: • Pedagogista • Ateljerista • Specialpedagog • Skoladministratör • Pool
Arbetsuppgifter
Som förskollärare hos oss kommer du att spela en nyckelroll i att skapa en stimulerande och utvecklande miljö för barnen. Du kommer att arbeta nära tillsammans med andra pedagoger för att planera och genomföra undervisning som främjar barnens nyfikenhet och lust att lära. Dina arbetsuppgifter inkluderar: • Att tillsammans med arbetslaget utforma en kreativ lärmiljö baserad på Reggio Emilia-filosofin. • Att aktivt delta i det systematiska kvalitetsarbetet för att ständigt förbättra förskolans utbildning och undervisning. • Att ansvara för att förskolläraruppdraget genomsyrar hela verksamheten och att barnens bästa alltid står i fokus.
Vi erbjuder: • En arbetsplats där dina idéer och erfarenheter värderas högt. • Möjligheter till professionell utveckling och fortbildning. • Ett engagerat och stöttande arbetslag. • En dynamisk och kreativ arbetsmiljö. Är du redo att ta nästa steg i din karriär och göra skillnad för barnen i vår förskola? Skicka in din ansökan med CV och personligt brev, senast 21/4. Vi ser fram emot att höra från dig!
Kvalifikationer
Vi söker dig som: • Har en förskollärarexamen. • Är engagerad i ditt yrke och har en stark vilja att bidra till både barnens och förskolans utveckling. • Har god förmåga att samarbeta och kommunicera med kollegor, barn och vårdnadshavare. • Har intresse för Reggio Emilia-filosofin och dess tillämpning i praktiken.
Engelbrekts förskola är även övningsförskola till Halmstad högskola och det är meriterande om du har en handledarutbildning. Om du inte har det förväntas du att gå den för att vi ska hålla en hög kvalitet för våra studenter som kommer på VFU.
Fakta om tjänsten
Antal tjänster1
Anställningsform: Tillsvidareanställning
Omfattning: Heltid
Tillträde: Tillträde enligt överenskommelse.
Publicerad 2024-03-28′
Ansök senas t2024-04-21
Upplysningar
Caroline WikingRektorTelefon: 0766-956409
Maysaa Cherri, Sveriges LärareTelefon: 079-0990824
För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen hos Halmstads kommun samt möjliggöra god kommunikation med våra sökande ber vi dig skicka in din ansökan digitalt.
Barn- och ungdomsförvaltningen värdesätter de kvaliteter som en jämn ålders- och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi ser därför gärna sökande som bidrar till detta.
Medtag pass, nationellt id-kort eller personbevis tillsammans med identitetshandling, inför anställningsintervjun. Är du medborgare i ett land utanför EU/EES eller Schweiz behöver du ta med dig ett arbetstillstånd.
Om du erbjuds anställning inom Barn- och ungdomsförvaltningen är du skyldig att visa upp ett utdrag utan anmärkning från Polisens belastningsregister för arbete inom skola/förskola. Utdraget är kostnadsfritt och tar ca 2-3 veckor för polisen att handlägga. Beställ därför i god tid!
Tjänsten tillsätts under förutsättning att den inte tas i anspråk av övertalig personal.
Vi undanber oss alla erbjudanden om annonserings- och rekryteringshjälp i samband med denna annons.
Ja, hur svårt ska det vara att arbeta med demokrati- och värdegrundsuppdraget? Just nu fokuserar jag på skolan i dessa tankar. Som många av er vet som läst mina blogginlägg tidigare, läst på andra sociala medier och lyssnat på när jag föreläser vet att jag tydligt lyfter fram skolans brister med att arbeta med demokrati- och värdegrundsuppdraget.
För vad vi än tycker och tänker så står det i våra läroplaner Lpfö18 och Lgr22 att ”barn ska bilda sig” . Jag förstår inte hur man har svårt i skolan att tolka detta? Det är väldigt klart och tydligt att barnen (jag kommer med detta mena även elever i skolan) i alla våra skolformer ska vara aktiva subjekt, aktörer, och det kan ingen människa vara om man inte får vara delaktig, ha inflytande, säga sina åsikter, vara med och påverka, planera m.m. Så hur kommer det sig att i skolan ska läraren vara den som bestämmer och planerar? Det är ju väldigt enkelt att inse att du som lärare tolkar det som att ”barn ska bildas”. Du som tror att du vet mer vad barnen behöver, vad de behöver lära och hur de vill lära sig skapar ju de passiva barnen och således en icke-demokratisk utbildning!
Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. (sid. 5)
Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. (sid.5)
Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder. (sid. 6)
(Lpfö18)
Citaten ovan är taget från Lpfö18 men är identisk i Lgr22. Hur kan vi läsa och förstå våra styrdokument utifrån ett demokratisk syfte?
I båda läroplanerna finner vi detta:
* Barn och elever ska kunna föra fram sina tankar och idéer. Deras synpunkter ska tas tillvara på i utbildningen.
*Barn och elever ska möta respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld.
*Utbildningen ska ta tillvara barns och elevers egna erfarenheter, bakgrund, behov och intressen.
*Barn och elever ska kunna ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra.
*Utbildningen ska stimulera barns och elevers kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och vilja att pröva nya idéer och lösa problem
Så hur svårt ska det vara att genomföra detta för läraren i praktiken?
Om vi istället lyfter upp detta till att gälla arbetslivet. Då pratar vi om medarbetare och chef. Herregud vilket liv det blir hos medarbetarna när för mycket beslut tas på chefsnivå. Det blir kommentarer som ”vi får aldrig vara med och bestämma”, ”du kör över oss”, ”du lyssnar inte på våra åsikter” osv. Det landar också många gånger hos de fackliga förbunden som då slår på stora trumman för att kräva att medarbetarna ska vara delaktiga och ha inflytande i sitt arbete. Det lyfts fram att det annars blir en dålig arbetsmiljö, medarbetarna trivs inte, de känner inte engagemang, är inte motiverade, mår psykiskt dåligt. Vi pratar om KASAM, som Antonovsky 1991 skrev om i Hälsans mysterium.
Professor Aaron Antonovskys begrepp KASAM (Känsla av sammanhang) är intressant när det gäller hur ledare kan arbeta med motivation och engagemang hos medarbetare. Hans teori lyfter människors fundamentala behov av att skapa mening i det de gör utifrån känsla av sammanhang. KASAM består av de tre områden: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Som chef ska du uppmuntra dina medarbetare att vara kreativa och innovativa för att de ska själva ska kunna se nya lösningar i arbetet. Som chef måste du själva vara entusiasmerande och engagerande i ditt ledarskap. Genom detta skapas en organisation med tydliga mål och syften som medarbetarna vill arbeta mot. Det relationella och inspirerande är viktiga mellanmänskliga beteenden mellan chef och medarbetare. Sammantaget är att ledaren ställer upp motiverande mål, utvecklar medarbetarens kompetenser, uppmuntrar till självständigt tänkande och handlande samt ökar den enskildes tro på den egna förmågan.
Det beskrivna handlar ju om vad som får en människa att må bra i alla kontexter som hen befinner sig. För att tydliggöra handlar en människa om en person som är 0 år och uppåt! Samhället handlar inte om Magnus mitt i livet, vit snygg och vältränad man, med bra arbete och inkomst, CIS man, snygg fru mm. Samhället handlar om alla människor som bor där! Barnsyn existerar inte! Människosyn innebär:
Min barnsyn är också min människosyn och har att göra med mina grundläggande värderingar. Det handlar om hur jag möter och tänker om andra människor, oavsett om de är stora eller små Vi är människor som levt olika länge på vår jord och har olika erfarenheter men vår gemensamma nämnare är att VI ÄR MÄNNISKOR!
Om du som lärare vill ha en arbetsmiljö där du har en rektor som bedriver ett både demokratiskt, distribuerat och transformativt ledarskap för att du ska vara delaktig och ha inflytande, där din röst är viktigt, att du blir lyssnad på och får lov att vara med och påverka så varför arbetar du som lärare inte på samma sätt med din undervisning?
Jag har på plattformen Linkedin tagit del av att Skolverket ska starta upp det som kallas Demokratistegen. Eftersom detta är ett av mina ämnesområden blir jag givetvis intresserad av vad detta kan vara. Vad är det nu för verktyg som ska till för att du som lärare bara ska börja lyssna på de barn som finns i klassrummet och ta med dem i undervisningsplaneringen?
Hur svårt kan det vara?
2016 kom en debattartikel i Skolvärlden med rubriken ”Lärare behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete”.
Vad händer med vårt samhälle om vi inte utbildar våra elever om grundläggande demokratiska värden och låter dem fundera över deras roll i världen och samhället, vädra åsikter , vrida och vända på komplexa frågor?
Det finns ett ord som verkligen fångar min blick och tanke i detta citat och det handlar om ordet OM. Barnen ska LÄRA OM de demokratiska värdena. Det är ju här vi har problemet i svensk skola. Barnen ska lära om alla saker, inklusive demokrati- och värdegrundsuppdraget som faktiskt är ett praktiskt ämne för att barnen ska få träna på de demokratiska förmågorna i sin vardag. Historiskt har barnen i svensk skola fått lära sig om hur det fungerar i ett demokratiskt samhälle. Jag är ju inkluderad i detta lära om. Jag fick med mig goda kunskaper om hur en demokrati fungerar och hur olika länder fungerar samt extra kunskap kring hur just Sveriges statsskick fungerar. Jag fick aldrig vara I en demokrati, där mina tankar och åsikter vara viktiga att lyssna. Att jag fick vara med och påverka undervisningens hur, hur vi ska arbeta med målet som finns i läroplanen. Inte heller har mina egna barn fått den möjligheten. De är idag 18 och 20 år. De har själva uttryckt att ”lärarna lyssnar aldrig. Vi får aldrig vara med och påverka hur vi ska göra. De kör bara sitt race”. Detta blev värre och värre med åren, med sin ”höjdpunkt” under högstadiet. Kom igen Sveriges lärare, mina lärare på förskolan arbetar varje dag med att barnen 1-5 år får vara I en demokratisk arena och de kan påverka sina egna lärprocesser. Kom inte med att vi inte har uppnående mål. Det spelar faktiskt ingen roll om vi har mål att sträva emot eller kunskapsmål för att kunna skapa en demokratisk arena. För som chef har jag uppnående mål, ska jag inte bry mig om att arbeta med ett demokratiskt ledarskap med mina medarbetare? För mina medarbetare är jättejobbiga att lyssna på ibland men deras åsikter är viktiga att ha med i hela vårt arbete. Det är jätteviktigt att ha med dem i vårt HUR i organisationen. Dags att vakna upp, ja det är jättejobbigt att leva i en demokrati där det krävs lyssnande, kompromisser, förhandlingar och så vidare. Ja, det är enklare att bara fatta ett beslut på egen hand som chef eller lärare, men det är inte så det fungerar i en demokrati!
Kunskapsuppdraget är i fokus. Även i samhällsdebatten ägnas väldigt lite utrymme till att klargöra hur demokratiuppdraget förhåller sig till kunskapsuppdraget. Om begreppen delaktighet och inflytande fick mer genomslagskraft skulle inte dessa två ställas mot varandra utan istället ses som samspelande partners. Genom att du som lärare samspelar med barnen och låter demokrati, delaktighet och inflytande samverka med kunskapsuppdraget får barnen vara med och påverka hur arbetet med kunskapsuppdraget ska se ut. För att arbetet med demokrati, delaktighet och demokrati ska blir en verklighet i förskolans och skolans praktik blir ledarskapshandlingarna centrala, både våra egna och de kollektiva som utförs i arbetslaget. Det handlar också om rektors ledarskapshandlingar i detta arbete.
Att skapa en förskola och skola som bygger på demokrati handlar inte om att alla får göra som de själva vill utan om att ge utrymme för att tänka fritt och respektera allas åsikter. Det handlar om att hitta nya sätt att tänka, utveckla nya arbetsformer som stödjer barnens utveckling av demokratiska förmågor som är bärande i ett längre tidsperspektiv. Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och rätten till delaktighet och medbestämmande är en av barnkonventionens grundprinciper. Jag vill starkt påpeka att detta arbetssätt är ett arbetssätt för skolan också men utifrån den kulturella kontexten i skolan har de en väldigt lång process att övergå till att arbeta med gruppens lärande samtidigt som individens lärande. Det handlar om att skapa ämnesövergripande arbetsformer. Det handlar om vikten av att se att det enskilda ämnet är bara en del och bör ingå i ett sammanhang med andra ämnen för att skapa en lärande grund för barnen. Det handlar om att skapa delaktighet och inflytande för barnen i sina egna lärprocesser. Fokus måste flyttas från resultatstyrning och NPM (New Public Management), dvs när målen/resultatet styr det pedagogiska arbetet och barnens delaktighet hamnar i bakvattnet.
Hur svårt ska det vara?
Det jag kan utläsa och lyssna till idag kring demokratistegen är det ett verktyg för vuxna, att arbeta med olika områden som trygghet och tillit, identitet och tillhörighet, jämlikhet och jämställdhet, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, inflytande och delaktighet, kritiskt tänkande, motverka rasism och intolerans samt försvara demokratin. Säger absolut inte att det är viktiga ämnesområden men det handlar om att det ska skapas vuxna arbetsgrupper som sedan ska utföra olika insatser som att prata med andra vuxna och barn för att samla in underlag. Sedan ska olika insatser sätta in som alla ska arbeta med. Det är inte det att det är viktiga områden som sagt men skolan och förskolan ska vara en demokratisk arena.
Med det menas:
*att förskolan/skolan är en mötesplats för barnen.
*att barnen möter en inspirerande lärmiljö som utmanar deras undersökande och utforskande.
*att vi pedagoger har ett uppdrag sprunget ur Skollagen och Lpfö 18/Lgr22, vi är på förskolan/skolan för barnens skull. För deras utbildning och undervisning.
*att vi lärare skapar undervisning utifrån en växelverkan där barnen leder oss pedagoger samtidigt som vi använder oss av vår professionalitet.
*förskolan/skolan är en demokratisk mötesplats är sprungen ur både barns perspektiv, dvs barnens egna tankar och ord som tas tillvara och används, barnperspektivet, dvs pedagogerna försöker förstå barnens perspektiv, deras tankar, intressen och behov samt barnrättsperspektivet, dvs att vi har med oss barnens rättigheter i allt vi gör.
*en plats där att alla kan komma till tals, där alla lyssnar på vad du har att säga men också en plats där gemensamma beslut fattas och där den egna viljan inte är i fokus.
*en plats där läraren möjliggör att alla barns röster blir hörda.
*en plats där barnens röster, tankar och reflektioner sätter prägel på den undervisning som bedrivs på förskolan/skolan.
*en plats där barnen har möjlighet att påverka sin vardag, sin utbildning och undervisning.
Så för mig är det verkligen inte svårt! Det är ingen skillnad på en demokratisk organisation med vuxna människor som har en chef eller en organisation med barn där utbildning är i fokus. Varför ska det behövas olika verktyg där fokus handlar om att vuxna människor sitter i olika grupper och sedan ska det för barnen möjligen handla om att lära om dessa områden. De demokratiska förmågorna måste tränas på hela tiden och det möjliggörs genom att få en möjlighet att att befinna sig i en demokratisk arena på skolan. Och allt börjar med att ni lyssnar på barnen och genom växelverkan sedan planerar undervisningen utifrån detta. HUR:et i undervisningen ska barnen äga och ni som lärare ska kunna omsätta detta för att möta VAD:et i läroplanerna.
“Jag tycker att ni har ett krav på er att visa era barns röster. Var kan jag få syn på dem? Och kan inte en verksamhet svara på hur de gör det, nej, men då tycker inte jag det är en god verksamhet.”
Elevens val infördes 1995 för att ge eleverna mer makt över sin utbildning. Ja, redan här har jag synpunkter på att detta handlar precis om det som i förskolan handlar om olika val som inne-ute, äpple-päron eller valtavlor av olika slag. Detta är en skendemokrati, inte ett reellt inflytande och delaktighet, att befinna sig I en demokratisk arena. Om det handlar om att man 1995 ville skapa att eleverna skulle få mer inflytande och delaktighet så borde man redan då synat hur grundskolan är organiserad samt kulturen kring att det är läraren som skall lära ut. Jag fick idag höra av en av mina medarbetare som har en dotter som är nyexaminerad lärare på 23 år. Det hon får höra av de lärarna som arbetat länge är att hon inte är som den lärare hon bör vara, att eleverna har för kul på hennes lektioner osv. Jag tänker, hur länge tar det innan även hon ska tryckas in i det fyrkantiga hålet precis som barnen när de startar förskoleklass. Helt sjukt är vad jag tycker detta är!
”Ditt arbete finns inte till för att vara roligt utan för att du ska utföra order från arbetsgivaren.” Denna omskrivning kanske fler vuxna skulle reagera på?
Companies that have motivated employees have 23% higher growth.(Gallup)
Det som studien också fick fram var att i organisationer där engagemanget är högre är också lönsamheten 20 procent högre, frånvaron är 40 procent lägre och tillbuden 70 procent färre jämfört med företag där engagemanget är lågt. Hur engagerade och motiverade medarbetarna är kan helt enkelt handla om att vinna eller försvinna för organisationer. Denna sista meningen är så aktuell för skolan! Är det inte PISA resultaten som är dåliga och som måste bero på eleverna av olika anledningar så handlar det om att lärarna ska kunna ta till fler disciplinära åtgärder, ta bort de kreativa, praktiska ämnena eller att det måste de digitala verktygen fel att barnen inte lär sig som de ska och nu då till sist då elevens val för att trycka in ännu mera av det som de vuxna anser behövs. INGENSTANS ÖVER HUVUD TAGET finns det en självreflektion av utbildningsministern eller våra andra politiker att felet att vi är där vi är beror på att hela skolsystemet är urbota TRÅKIGT!
Hela skolsystemet är uppbyggt på den yttre motivationen, där det för elevernas del handlar om att betygen ska vara en yttre motivator precis som bonusar av olika slag inom olika företag. Men den yttre motivationen handlar om KONTROLL. Arbetsgivare, politikerna, samhällets beslutsfattare….de får alla känslan av att de kontrollerar systemet om de kan belöna, med allt från bonusar till betyg. Men det enda som möjligen kan hända är att vi får lydiga elever som gör som de blir tillsagda. Vi berör inte deras INRE MOTIVATION över huvud taget!
Det är inte lydiga elever vi vill ha. Vi vill ha självständiga individer som av egen vilja och kraft gör sitt bästa för lagets bästa!
Utbildningsministern verkar tro att betyg och fokus på resultat som är mätbara ska motivera eleverna, att de genom detta på något magiskt sätt behålla sina kreativa förmågor, vara engagerade, uthålliga, innovativa och ha lust att lära. TÄNK OM säger forskningen! Inre motivationen går aldrig igång på yttre belöningar.
En studie gjord vid London school of business har man sammanfattat den mänskliga psykologin så här. En morot av något slag som exempelvis betyg i skolan fungerar endast om det handlar om enkla, standardiserade uppgifter med ett enda tydligt mål. Med andra ord fungerar detta bara för personer som behöver arbeta med vänster hjärnhalva. Så snart som uppgiften blir mer komplex, avancerad och har flera olika lösningar, vilket innebär att människan måste använda sig av sin kreativitet, innovationskraft och kommunikationsförmåga så kan du slänga iväg hela din jäkla påse med morötter…ge dem till kaninerna så kan de gnaga i sig dem istället. Det är då helt otroligt att vi i både arbetsliv och skolan fortfarande använder oss av och ”motiverar” toppchefer, ledningsgrupper och så då våra elever med olika form av bonusar = yttre motivation. Helt otroligt att politiker verkar sakna helt kunskap om hur människor fungerar. Hur vi blir motiverade, engagerade och tar fram våra drivkrafter.
De här tre frågorna borde vara i fokus innan våra politiker tar några beslut som påverkar en hel generation med barn negativt. Dessa frågor arbetar jag med tillsammans med mina medarbetare. Vi har i 2 1/2 år arbetat med självledarskap, medledarskap, drivkrafter, engagemang och vad som motiverar oss.
Vad är det egentligen som får oss människor att må bra på jobbet/skolan?
Vad är det som driver dig att varje dag göra ditt bästa?
Vad är det som får dig att leverera och vilja ta ansvar?
Vuxna i olika verksamheter som har med barn att göra behöver ta deras röster på allvar och verkligen lyssna på vad de har att säga. Våra barn är kompetenta människor som bara har levt kortare tid på denna jord än vad vi har, men de har samma demokratiska rättigheter som oss andra. Förskolan och skolan måste vara demokratiska arenor som bjuder med barnen att vara aktörer i sitt eget lärande.
Vad är det för vuxna som blir till med detta skolsystem? Vad är det för samhälle som blir till? Även vi som är 45 år är produkter av ett skolsystem som aldrig lyssnat på eleverna. Där lärarna aldrig tillfrågade oss om något som rörde vår utbildning. Det som ska vara grunden till hela vårt liv. Hur kunde vi inte få vara med och besluta kring det som rör oss??!! Hur kan man som vuxen vara så auktoritär att ta beslutanderätten ifrån barn och elever? Vi har Skollagen, vi har våra läroplaner – Lpfö18 och Lgr22- och vi har Barnkonventionen, men detta beslut kring elevens val men egentligen handlar det om HELA skolsystemet i grundskolan speciellt. Här möter vi i våra läroplaner säkert 2/3 delar som handlar om skrivningar om vårt demokratiuppdrag och värdegrundsuppdrag. Det finns därtill mål och delaktighet och inflytande samt normer och värden. Denna stora del till trots är det den delen som det tas minst hänsyn till och den som det arbetas med minst, men den betyder allra mest för att vi ska både här och nu och i framtiden få barn som har med sig sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Du som utbildningsminister, du vill gå till arbetet och känna engagemang, motivation, bli lyssnad på, att din röst är lika mycket värd som någon annans och att den organisationen du arbetar i är en demokratisk arena och du vill säkert ha en ledare som bedriver ett demokratiskt och transformativt ledarskap. Du vill vara delaktig i beslut som tas i organisationen, få lov att vara med och påverka samt kunna styra vilka arbetsuppgifter du vill utföra men ännu viktigare hur du vill utföra ditt arbete.
VAD ÄR SKILLNADEN OM DU ÄR 4 ÅR, 10 ÅR ELLER 16 ÅR? För att de är barn och du har en hemsk ”barnsyn”/människosyn?
I båda läroplanerna finner vi detta: *Barn och elever ska kunna föra fram sina tankar och idéer. Deras synpunkter ska tas tillvara på i utbildningen. *Barn och elever ska möta respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld. *Utbildningen ska ta tillvara barns och elevers egna erfarenheter, bakgrund, behov och intressen. *Barn och elever ska kunna ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. *Utbildningen ska stimulera barns och elevers kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och vilja att pröva nya idéer och lösa problem
Redan 1998 skrev EU-kommissionen detta:
”Att sätta elever och lärande i centrum för teoretiska och praktiska utbildningsmetoder och processer är förvisso ingen ny tanke, men i praktiken har den pedagogiska praktikens etablerade strukturer i de flesta formella sammanhang prioriterat utlärning framför inlärning /…/ I ett högteknologiskt kunskapssamhälle blir denna form av utlärningsundervisning allt mindre effektiv. Elever måste bli proaktiva och självständigare, beredda att kontinuerligt förnya sin kunskap och konstruktivt reagera på att problem och sammanhang uppträder i nya konstellationer. Lärarens roll blir att följa, underlätta, observera, stödja och vägleda elevens egna ansträngningar att skaffa, använda och i sista hand skapa kunskap.”
(EU-kommissionen 1998, citerat i Field, 2000, s.136)
Låt oss lägga till både elevers och lärares egna röster om den minskade lusten att lära sig:
Du som utbildningsminister och andra politiker, till och med andra rektorer och lärare, NI vill att barnen/eleverna ska lära sig mer och prestera bättre men ändå så saknar ni kunskap kring hur ni når dit så då blir både barn, elever och era egna medarbetare drabbade av er okunskap, när ni tycker och tänker istället för att ta till motivationsforskningen för att lyckas.
Den inre motivationen är den ljusa sidan av kraften. Det är här passion uppstår och allt av värde börjar att ske. Människor på denna sida av motivationsmodellen är mer altruistiska och samarbetsvilliga, och de presterar bättre än de som drivs av externa motivationsformer.
Motivationen skapar engagemang som i sin tur väcker en känsla av att bli absorberad av uppgiften. När du drivs av någonting som väcker ett engagemang i dig anser du inte att du arbetar/går i skolan, du ”har ju bara kul”
Den 1 februari 2024 tänkte jag ha en föreläsning i Ängelholm kring förskolans demokratiuppdrag. Jag hoppas vi ses 😊den 1/2-24.
Grunden i hela organisationen är demokratiska mötesplatser utifrån att det är den viktigaste aspekten enligt Loris Malaguzzi för att kunna skapa ett bättre samhälle, ett bättre samhälle för barnen idag och i framtiden. Barnen – och de vuxna- måste få uppleva demokrati på riktigt. Gunilla Dahlberg och Harald Göthson beskriver detta på ett ypperligt sätt i boken Exemplet Reggio Emilia:
I en skola för alla är det inte det viktigaste att undervisa barnen i samarbete och demokrati. I första hand organiseras lärandet och behandlas så att demokratins värden respekteras och fördjupas, genom att barnen erfar demokratins värden. (Dahlberg & Göthson, 2005, sid.102)
Vad är då hur:et i att arbeta med demokratiska mötesplatser? Som förskola kan du välja att utbilda genom demokrati. När en förskola utbildar genom demokrati hamnar fokus på att granska vilka demokratiska kvaliteter förskolan har, och på förskolans lärmiljöer i vidare bemärkelser, dessutom hur barn görs delaktiga i verksamheten. Förskolan skall inte ses som ett förrum utan som ett rum där det finns reella möjligheter för individen att handla och påverka sin vardag När man arbetar att utbilda genom demokrati blir människan ett subjekt men för att människan skall kunna vara ett subjekt krävs en pluralitet, dvs det krävs gensvar från andra människor. Vi måste arbeta med olikheter för att utbilda genom demokrati. Vi måste möta andras åsikter för att kunna vara subjekt, det är då vi kan bli ett subjekt. Det är med ordet genom som vi hamnar i demokratiska mötesplatser.
det! Dags för boksläpp!
för alla inom alla sektorer, för både chefer som medarbetare. Om du vill ge dig själv verktyget att bli den bästa versionen av dig själv!? Om du vill låta självledarskapet leda dig mot framgång och välmående?! Japp, då är detta denna bok som du ska ”springa” till närmaste internetbokhandel och beställa den 24/6 
Lärande mötesplats/ Caroline Wiking 