Att axla ledarskapet utifrån våra styrdokument – Rektors ansvar

Organisation och ledarskap har under de senaste 6-7 åren legat i framkanten av mitt intresse; vilket också gjorde att jag sökte den där rektorstjänsten. Det var under mitt uppdrag som processledare för den agila organisationen i Ängelholms kommun som jag mer självständigt fick arbeta med ledarskap fast ändå tillsammans med mina processledarkollegor som fanns inom alla leden på stadshuset. Som förskollärare innan mitt uppdrag i stadshuset fokuserade jag på det uppdrag som jag var anställd som, det vill säga att arbeta utifrån Skollagen och läroplanen. Utbildning och undervisning som det pedagogiska ledarskapet var alltid närvarande; vilket också blev ett fokus när jag axlade uppdraget som rektor för förskolan. Det var också här när jag verkligen insåg att det statliga uppdraget var inte allas första prioritet. Spannet fanns från att lyfta lön till att arbeta utifrån uppdraget. Det blir en komplex vardag att hantera både för rektor och kollegor som har fokus på uppdraget inom förskolan. Om uppdraget för mig som rektor hade varit att arbeta på uppdrag för medarbetarna hade flertalet köttsår inte uppkommit. Fast som rektor har jag samma starka fokus på vårt uppdrag som när jag var förskollärare, och innan min första rektorstjänst hade jag inte ägnat många tankar åt allt det där andra som en rektor var tvungen att ha med i sin vardag. Att kollegor när jag arbetade som förskollärare inte brann på samma sätt som jag själv hade jag ju mött men det hela blev inte så påtagligt när de jag hade mig närmast arbetade utifrån uppdraget.

Att hamna i olika skav, frågor och konflikter gör att jag kavlar upp ärmarna och ser till att bygga på kunskapen inom området mycket mer. Med kunskap blir det lättare att arbeta vidare för det är inte ett skapande på tyckande och tänkande från mig som egen person. Organisationsteorier, att bygga en tydlig organisation, ledarskapslitteratur och ledarskapsstilar blandades med våra styrdokument. Inte bara för att jag läste rektorsprogrammet men utifrån att jag ville ha en bred kunskap i dessa ämnesområden. Ju längre bort från förskolan och offentlig verksamhet jag kunde komma desto bättre blev grunden. Att hela tiden bara stanna inom ett viss område och ta del av hur det fungerar där blir som att aldrig dra bort tussarna ur travhästarnas öron i ett travlopp…..du kommer aldrig höra andra saker och kunna skapa nya vägar att vandra inom ditt arbetsområde. Här har jag blandat in författare som Jim Collins, Simon Elvnäs, Ingrid Tollgerdt-Andersson, Linus Jonkman, Robert Kusén m.fl. Det har varit litteratur om att bygga organisationer, kring LEAN, agilt ledarskap, att bygga ledarskap på olika sätt, kulturbyggande och litteratur för HR och chef kring samarbetsproblem. Jag skulle kunna samla mycket här som både handlar om andra arbetsområden än den offentliga sektorn och förskola/skola men minst lika mycket inom mitt eget arbetsområde. Där kan nämnas Hans-Åke Scherp, Jan Håkansson, Martina Lundström, Steven Katz & Lisa Ain Dack, Helén Timperley m.fl. Till allt detta kan nämnas alla diverse poddar som jag lyssnat på som både handlat om förskolans arbetsområde men ännu mer som handlar om ledarskap och organisation inom den privata sektorn. I grund och botten upplever jag att köttsåret som uppstod på min förra rektorstjänst och sedan skav här och där bottnar i en kultur inom förskolan att rektor varit där för medarbetarna. Med detta menar jag absolut inte att det är en del i uppdraget, fast för mig innebär det inte det som jag mötte, det vill säga att jag går i medarbetarnas ledband och skall genomföra deras egna beslut. Beslut som antingen fattas i konsensusform eller att det mitt i allt detta finns en informell ledare som styr resterande med järnhand. För vad står det i våra styrdokument kring rektors roll, ansvar och ledarskap? Låt oss grotta ner oss där!

Skollagen kap.2, §9 Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Skollagen kap.2, §10 Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

För mig med fokus på uppdraget blir tolkningen att rektor är den som lägger grunden för vad det är för förskola som hen ser framför sig. Vad behövs för organisation för detta och vad behöver pedagogerna för att arbeta i den organisationen? Detta kräver således en härvarande rektor med god insyn i förskolans processer för att kunna lägga ramen till pusslet. Tänker mycket på hur andra rektorer funderar, tänker i denna frågan? Förvaltande eller utvecklande ledarskap?

I Lpfö18 finns en omfattande del kring Rektors ansvar:

”Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet
inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har
därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:
• planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och
kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse,
• genomföra det systematiska kvalitetsarbetet under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt säkerställa att barnens vårdnadshavare ges möjlighet
att delta i kvalitetsarbetet,
• inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet,
• förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling
genomförs och dokumenteras fortlöpande,
• förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen,
• varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan,
• förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande,
• en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra
lärverktyg,
• utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det
stöd och de utmaningar de behöver,
• utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och
de utmaningar de behöver för utveckling och lärande,
• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att
stödja barnens utveckling och lärande,
• samverkan kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för
att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,
• utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera
dem om förskolans mål och sätt att arbeta, och
• förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som
krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges
möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla
utbildningen” (sid.19-20)

Från Skollagens få meningar om att det är rektor som leder arbetet och att det är hens uppgift att skapa en egen inre organisation specificeras det ganska tydligt i Lpfö18 vad som förväntas av mig som rektor. Det är här som min fråga om ett förvaltande ledarskap eller ett utvecklande ledarskap finns? För jag läser dessa punkter som att om jag inte är en härvarande rektor som nyfiket intresserar mig, lär mig och befinner mig i förskolans undervisande processer så kan jag inte ta ett aktivt ansvar för dessa punkter. Att jag ser det från den vinkeln har inte att göra med att mina föregående chefer när jag var förskollärare hade ”handen i syltburken” utan vi skötte det mesta helt själva utan tydliga strukturer eller riktlinjer. Fungerade det? Då hade jag inget att jämföra med men jag vet att mina tankar gick åt hållet ”vad gör rektorerna borta på sina kontor på skolan?”. Jag vet också att jag saknade strukturer och riktlinjer i vårt pedagogiska arbete. Ett exempel är när Ängelholms kommun bestämde att alla skulle arbeta Reggio Emilia inspirerat men det fanns inget stöd att få för arbetslagen utan vi som var först på bollen famlade oss fram och blev i slutändan de som fick hjälpa de som var sist på bollen att förstå hur de skulle göra. Alla hade olika underlag inom skolområdet, alla gjorde utifrån vad de trodde var ”rätt” – vet att rätt och fel finns inte direkt, men det blir så mycket enklare om man har ett liknande eller likadant underlag. Mitt i allt det formativa ska man ändå kunna jämföra, analysera och dra slutsatser av allas kvalitetsarbete. Det är utifrån detta som jag har med mig att jag tolkar Lpfö18s första punkter under rektors ansvar att mitt uppdrag är att skapa en tydlig och hållbar organisation där det finns tydliga dokument kring organisationens ställningstaganden och kvalitetsarbete. Strukturer, riktlinjer…ja, det vill säga ramen för pusslet måste vara klart för att vi ska kunna lägga de andra bitarna mer flexibelt och kreativt. Fast detta möttes inte riktigt med samma ögon vid mitt första uppdrag som rektor men blev med åren och kunskapen ändå ett beslut av mig utifrån styrdokumenten att…jo, det är MITT ANSVAR! Alla punkterna går in under den inre organisationen som jag har ansvar att skapa. Vissa punkter ligger mer på en strategisk organisations nivå medan vissa punkter verkligen handlar om att rektor enligt min tolkning måste ”ha handen i syltburken”.

”Handen i syltburken”

Punkterna som handlar om att rektor ansvarar för att utforma arbetsformer som stärker barnens rätt till inflytande i utbildningen och undervisningen, att utveckla tillgängliga lärmiljöer med olika material- analoga som digitala lärverktyg samt att utbildningen kan möta alla barnens behov kräver att jag som rektor verkligen befinner mig i processerna och inte bara har kunskap om processerna. Jag har ju det övergripande kravet på mig att utbildningen och undervisningen skall hålla en hög kvalitet och det kan inte jag go i god för om jag inte är delaktig i allt från undervisningsprocesser med barn och pedagoger till pedagogernas egna kunskapsprocesser. ”Handen i syltburken” är för mig en härvarande rektor som axlar sin del i att vara genuint intresserad, att vilja utforska och lära tillsammans med alla för att kunna utveckla förskolans utbildning och undervisning. Att våga ta ställning för förskolans väg och utifrån detta ställningstagande bjuda in till dialog. Detta Tillsammanshet skapar en röd tråd för mig genom systemet som både går från rektor och ner till barnen men lika mycket från barnen och upp till rektor eftersom förskolan är barnens arena måste det finnas en stark påverkan från barnen i detta arbete. Varför är vi här? Vi är här för att skapa en hög kvalitet för barnen i deras utbildning och undervisning utifrån en växelverkan mellan barnen och professionen!

Att utveckla arbetsformer för vårdnadshavarnas delaktighet känns i pandemitider som en eftersatt punkt. Vid våra vanliga förskolemöte bjuds vårdnadshavarna in att möta det som barnen möter i förskolan samt att kunna finna en Tillsammanshet med andra vårdnadshavare och samhället i stort, men detta forum har legat på is men jag hoppas att det nu finns en möjlighet för upptining under läsår 21/22. Att kunna mötas i olika arbetsformer istället för informationsforum känns som ett utveckling av vårdnadshavares delaktighet och att forumet fyller en annan funktion än att informera om verksamheten och att skapa broar på det sättet.

Att skapa broar mellan förskola och skola är ett stort ansvar för både förskolan och skolans rektorer. Dock känns det som att många gånger stannar denna process mellan just rektorerna och mellan pedagogerna. Barnen är de som får det minsta delen av kakan, typ smulorna. Kanske är det den större kommunens bekymmer och akilleshäl med alla sina skolor, kommunala som privata. Jag kan inte säga att barnen får en bra övergång och känner sig trygga inför höstens nya utmaningar. Det finns så mycket mer att göra för en likvärdig övergång först och främst, det vill säga att alla barnen ska få samma möjlighet som om de väljer skolan i samma område. Som förskollärare och rektor har jag aldrig riktigt känt att ett eller två besök på skolan skapar en god grund för barnen inför den stora händelsen att börja skolan. Fast på samma gång mäktar vi kanske inte med mer i förskola och skola. Här har vi kanske ett utvecklingsområde gällande samarbete med vårdnadshavarna. Kan vi genom nya former möjliggöra för blivande skolbarn att få en stabilare grund att stå på inför skolstarten?

Sista punkterna som hamnar på rektors ansvar går även in på området ekonomi och budgetanslag. Först att lyfta där handlar om att enligt det statliga uppdraget ska varje barn ges förutsättningar för utveckling och lärande. Det är ju klart som korvspad! MEN när slantarna inte räcker till och när man som rektor (och lärare) trollat med knäna…då uppfyller man ju endast det kommunala uppdraget; vilket stavas BUDGET! Här kan jag uppriktigt säga att jag gör så gott jag kan men jag skulle inte vara ärlig och säga att jag gör det jag borde göra. Oftast kostar det mer helt enkelt än de pengar som jag fått tilldelat. Mindre barngrupper kräver fler fysiska lärare och det kostar pengar! Pengar som inte finns helt enkelt. Jag pratar inte om att jag skulle anställa personer hit och dit för att det löser allt, för jag tror att de lösningarna som jag har inte skulle bli skyhögt mycket dyrare men dyrare blir det. Jag ser helt enkelt att lösningen i min organisation förutom att vi har delat in barnen i duogrupper med en förskollärare och en barnskötare hade varit några fler roller som ateljerista, torgetpedagog och utepedagog m.fll samt också så enkla saker som att kökspersonalen faktiskt tog hand om både att duka och ta bord, golv mm efter maten. Jag vill inte har några ”personliga assistenter” utan jag vill ha möjlighet utifrån det som barnen kräver och vad forskningen säger kunna dela upp barnen i ännu mindre grupper än vad vi har idag. Jag upplever att jag har kommit en bra bit på vägen genom att skippa avdelningstänkandet, överanställa, ha koordinator mm men nu kommer jag inte längre utan att budgeten färgas helt röd. Fast jag har inte uppnått mitt statliga uppdrag om alla barns rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar….

Till detta kommer att även förskollärarna, barnskötarna och annan pedagogisk personal ska ha kompetensutveckling. För mig behöver den inte kosta pengar i form av dyra utbildningar men det som kostar är att jag skulle önska mer tid för pedagogerna att kunna kompetensutveckla sig och gå i dialog. Läste att skolan har en sådär 20 dagar till detta….vi har 6 dagar- vissa har fortfarande bara 4 dagar per läsår…Allt vi ska göra måste vi ju göra när förskolan är öppen och i dagens samhälle har vi en stor täckning mellan 7.00-17.00; vilket gör att det är svårt att få det att gå runt. Det stärkta uppdraget i och med förskolans inträde i Skollagen 2010 samt utifrån Lpfö18 gör att det är svårt att skapa förutsättningar för lärarna då organisationen med antal personal är densamma. Det är likadant här som med att kunna ha en luftigare organisation med fler personal, att ja, det kostar mer men om vi kollat på olika lösningar hade det kanske inte blivit en gigantisk kostnad. Till detta ser jag också att jag/vi som rektor/er, all personal i förskolorna och i slutet huvudman vunnit på en bättre arbetsmiljö!

Om jag skulle summera detta med vilka fler roller jag skulle vilja ha i min förskola så handlar det om nedanstående. Jag bekostar själv idag 100% pedagogisk utvecklare och samordnare samt 2 stycken i pool. Skolområdet- 5 rektorer i förskolan- bekostar 3 specialpedagoger varav en på 80% är på min förskola.

  • Torgetpedagog
  • Utepedagog
  • Ateljerista
  • Administratör
  • att kök och städ gör mer som dagens pedagoger gör på förskolorna

Om jag summerar vad jag anser kring förutsättningar och kompetensutveckling. Vi har 6 utvecklingsdagar per läsår idag.

  • en eftermiddag per månad stängt ca 15-18 för olika forum, kompetensutveckling, APT mm
  • 4h individuell reflektion, planering, efterarbete för förskollärare (har lyckats med 3h för nästa läsår för förskollärare, 1h/projektdag- 14.00-15.00. Barnskötarna har mellan 13.30-14.00, så 1½h har de)

Låt oss börja utifrån detta så lovar jag att jag hade kunnat skapa en ännu bättre organisation för min personal och barn, men också för mig som rektor. Vinsten för alla är i slutändan stor men det kommer kosta initialt men med tiden kommer det som sjukskrivningarna, det företagshälsovården mm kostar att ge pengar till det som vi satsat på.

Rektors ansvar och ledarskap är ett komplext område med många anställda, många vårdnadshavare och många barn som alla behöver ha en del av rektor. Vilken annan del i den offentliga sektorn än Barn – och utbildningsförvaltningen och den privata sektorn har detta ansvar utifrån de förutsättningarna som vi har i dagens förskola? Detta komplexa område är superintressant att arbeta med, ingen dag är den andra lik, men med detta komplexa område kommer en ansvarsdel som är gigantisk och där inte de förutsättningarna finns för att kunna bedriva uppdraget som sig bör. Varför gör jag det? FÖR BARNENS SKULL, FÖR BARNENS VARANDE HÄR OCH NU OCH FÖR FRAMTIDEN❤❤❤

I do it for the kids of today and for their tomorrow!

Om Caroline Wiking

Arbetar som rektor i Halmstads kommun. Brinner för Reggi Emilia filosofin, att skapa en förskola som är barnens arena och där förskolan är en demokratisk mötesplats. Utifrån detta skapar vi en förskola av hög kvalitet!
Detta inlägg publicerades i Arbetsmiljö, arbetssätt, förskola, Förutsättningar, Förvaltande, Halmstad kommun, inre organisation, lärare, Lpfö18, organisation, pedagogiskt ledarskap, politiskt uppdrag, rektor, Skollagen, Skolledare, Torgetpedagog, Uncategorized, undervisning, Utveckling. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.