Del 2 Estetiska lärprocesser

Inom Reggio Emilia filosofin lyfter vi oftast de estetiska lärprocesserna som oerhört viktiga för barnen, för att kunna uttrycka sig på 100 olika sätt. Möjligheten att vara hundraspråklig, att inte beröva barnen 99 språk!

Ett urval av bild google på Hundraspråklighet, förskola:

De estetiska lärprocesserna och dess betydelse har funnits med i min teoretiska kunskap sedan tiden i Ängelholms kommun, men de var mest i teorin som den existerade. Jag hade inga problem att förstå det hela i teorin men fick väl inte till det fullt ut i praktiken på det sätt som jag borde få. Visst hade vi olika skapande aktiviteter som ju mer och mer vi arbetade utifrån Reggio Emilia vävdes in i de projekt vi hade och smälte samman med den undervisningen. Här skulle jag säga att mitt ”svarta kunskapshål” fanns. Man handlar utifrån den kunskap som man själv har och sedan var det denna del av Reggio Emilia som jag upplevde sattes minst ljus på under tiden i Ängelholms kommun. Men kunskapshål skall ju fyllas med ny kunskap kring och i ämnet så att jag skulle bemästra denna del i praktiken fullt ut i min roll som rektor, nej, det vore att ljuga om jag sade detta. Man kan inte vara bäst på allt redan från början. Man måste helt enkelt börja krypa innan man kan gå. Därför är detta en del som jag arbetar med både genom att fylla på med ny kunskap för att kunna leda detta arbete, deltar i dialoger kring men tar också möjligheten att vara med under den praktiska delen. Sedan har jag lyckan att ha en suverän pedagogisk utvecklare och samordnare som är en större fena på detta område. Här kan jag lära mig mer hur vi på förskolan kan arbeta gränsöverskridande med olika uttryckssätt för att berika undervisningen och vårt projekt.

Genom att låta barnen utforska sin omvärld med alla sina sinnen så skapar det en föreställning av omvärlden, det vill säga att det blir en lärdom som kallas kroppsligt förankrad kognition. Dettas stärker barnens lärprocesser. Här samverkar hjärnan (mind) och sinnena (body) vilket gör att lärandet hos barnet blir mer befäst. De här kognitiva processerna är så starka att de skapar små minnesbanker hos barnen vilket gör det lättare att minnas saker som man lärt sig. När alla sinnen får samverka och intresset hos barnet får vara i fokus så blir lärandet mycket mer kraftigare och mer förnimbart.

Vad menas det då att en lärprocess är estetisk? Jo, estetiska lärprocesser avspeglar ett lärande där HUR något kommuniceras, uttrycksformen, är minst lika viktigt som VAD som kommuniceras. Det är ett lärande där den sinnliga upplevelsen står i centrum. Den estetiska formen kan bjuda mottagaren på en minnesvärd upplevelse som engagerar flera sinnen och väcker nya frågor. För de yngsta barnen är det viktigt att möta olika uttrycksformer eftersom de tolkar sin omvärld med alla sinnen och det verbala språket sällan är det första som utvecklas. För att barnen skall kunna uttrycka sig konstnärligt, att kunna använda hundraspråkligheten är det viktigt att barnen får interagera med olika estetiska uttryck, vare sig det sker genom bild, musik, drama eller dans. Barnen behöver uppleva alla de olika formerna för att kunna uttrycka sig genom konstens språkformer.

Vad menas med då med barnen har hundra språk? Vea Vecchi förklarar begreppet språk på följande sätt: ”I Reggio Emilias pedagogik har vi gjort det begreppsmässiga valet att utvidga termen språk bortom det verbala språket och betrakta de olika sätt på vilka människan uttrycker sig, det vill säga det visuella språket, det matematiska språket, det vetenskapliga…som språk.” (Vecchi, V. 2014, sid. 18). En del av den estetiska lärprocessen är att arbeta med en rad språk, genom relationer och andra förbindelser. En roll som jag kommer att tillföra förskolan i höst är en ateljerista. Vad ska hen då göra? Hennes roll är att stimulera de poetiska språkens roll, särskilt de visuella. Estetiken främjar känsligheten och förmågan att förbinda saker som kan vara mycket långt från varandra och när lärande sker genom en ny förbindelse mellan olika element så kan estetiken och hundraspråkligheten anses som en viktig aktivator för lärandet. Vea Vecchi beskriver detta som en ”dans mellan det kognitiva, det uttrycksmässiga, det rationella och det fantasifulla” (sid.19)

De estetiska dimensionerna med alla sina språk har aldrig höjts till skyarna, det har alltid varit en andra gradens samhällsmedborgare. Det som har haft företräde är det verbala språket och skriftspråket. Nu börjar dock flera forskare att inse att dessa estetisk språk inte skall särskiljas från den kognitiva kärnan. Michael Taut, professor i musik och neurovetenskap, är en av dem. Han menar att hjärnan tänker på flera språk och att musik och konst är förutsättningar för högre kognitiva funktioner och för framväxten av det verbala språket.

Vea lyfter det som jag upplever också som handlar om att lärarutbildningen inte förbereder studenterna eller har fokus på den kraftfulla roll som estetiken kan spela. Istället är lärare ofta överdrivet förförda av olika tekniker och metoder som de mer än gärna lägger fram för barnen. Kunskapen blir då förenklad och inte komplex. Det är enklare att arbeta med färdig modeller och verktyg istället för att använda sin fulla hörstyrka i undervisningen och genom estetiken göra den komplext och mångfacetterad. Det är mycket enklare med ett linjärt förutbestämt arbete där pedagogen är den som håller i taktpinnen istället för att arbeta utifrån ett rhizomatiskt arbetssätt där pedagogerna får använda sin hörstyrka tillsammans med barnen när de utforskar och undersöker. När barnens tankar och funderingar får ta en verklig plats.

Genom en utökad kunskap i ämnet är jag på en resa mot den sista dimensionen under Kunskapsbegreppet, en resa mot fördjupad förtrogenhet. Vikten av att lyfta denna pelare högt, högt för att skapa en undervisning och ett lärande hos barnen som är komplext och mångfacetterat. Jag blir själaglad och varm i hjärtat när jag läser Veas olika berättelser om sitt arbete med de estetiska dimensionen och de poetiska språken i lärprocesserna. Det är en källa till hopp för alla oss som tror på en bekräftande och uppfinningsrik pedagogik. En pedagogik som är öppen för förbindelser, intensitet och som är öppen för barnens potential och som har förmågan att lyssna till uttrycksfulla händelser. En pedagogik som finner glädje i det oväntade och som vågar följa projektets rörelse, utan att veta vart det kan leda – alltid vara förberedd på överraskningar! En pedagogik som tillför något till världen, istället för att dra ifrån, vara linjär och fyrkantig. En pedagogik som verkligen låter barnen blomma ut till den blomsteräng som de verkligen är!

Until next time!

Om Caroline Wiking

Arbetar som rektor i Halmstads kommun. Brinner för Reggi Emilia filosofin, att skapa en förskola som är barnens arena och där förskolan är en demokratisk mötesplats. Utifrån detta skapar vi en förskola av hög kvalitet!
Det här inlägget postades i arbetssätt, Estetiska lärpocesser, förskola, Hundraspråkligheten, Reggio Emilia, undervisning, vetenskaplig grund. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Del 2 Estetiska lärprocesser

  1. Ping: Del 2 Estetiska lärprocesser | Lärande mötesplats/ Caroline Wiking – Rektor på förskola

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.