Förändring som ett normaltillstånd i förskolan? Ja, så är det! ”Kan vi inte bara få vara?” Nej säger jag, inget är så statiskt att det inte kan förbättras eller förändras. Det vi gör idag ska vi reflektera kring så vi gör annat imorgon.  Förändringar kan vara stora och handla om att det är dags att arbeta på ett annat sätt mot vad man gjort i många år. Inte för att det var dåligt då man arbetade så men sedan är det dags att gå vidare och utveckla sin verksamhet att bli något annat. Det kan handla om små saker som att förändra i den pedagogiska dokumentationen, vad man använder sin reflektionstid till eller hur man dokumenterar tillsammans med barnen och tar tillvara på tiden. Små men oerhört viktiga förändringar!

 ”Förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande. Barnen ska få förutsättningar
att bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska,
praktiska, sinnliga och estetiska. Därför ska förskolan skapa de bästa förutsättningarna
för barnens bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Detta förutsätter
att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad
som är viktig kunskap idag och i framtiden.” (Förslag till ny läroplan för förskolan, 2018)

Precis som man pratar om adekvat digital kompetens 2018 så kan vi prata om vad som är en adekvat förskola 2018, adekvat undervisning 2018 eller adekvat pedagogiskt ledarskap 2018. Detta gör att vi ständigt måste ha en aktiv diskussion om vad förskolan skall erbjuda barnen, hur lärarrollen skall utformas och vad vi skall ha för lärmiljöer. Vissa medarbetare kan uppleva min förändringsbenägenhet som jobbig och som att jag klankar ner på hur de arbetat innan, men det som var bra då behöver inte vara bra nu. Det som är ”god kvalitet i förskolan” (Skollagen, 2010)  för en chef behöver inte betyda detsamma för en annan.  Enligt förslaget till nya läroplan för förskolan (2018) skall förskolechef utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt, förskolans arbetsformer utvecklas och en god lärmiljö utformas. Det är här som jag nu samlar all min erfarenhet som förskollärare, mina vetenskapliga kunskaper och alla mina tankar kring vad jag anser en förskola skall erbjuda barnen 2018. Det är nu jag kan få möjligheten att utveckla förskolan till en förskola som barnen har rätt till 2018 och en förskola som vi sedan kan fortsätta att utveckla under kommande år. För 2021 lär den inte se ut som idag och jag har fått så mycket mer kunskap  och input att jag inte kommer tycka som jag gör idag. Förändring är ett tillstånd som vi får leva tillsammans med, att ha som en kompis bredvid oss och som aldrig lämnar vår sida.

Förändringsarbetet är en naturlig del i vardagen med sina pågående delar i processen. Förändring är ett tillstånd vi måste lära oss hantera.

Sista tiden har jag haft många tankar kring förskolans organisation i avdelningar tillsammans med all hyllmetrar med text och uttalande kring barngruppernas storlek och observationer av mina egna verksamheter hur de organiserar sig och deras möjligheter att fånga och följa barnens lärprocesser. Avdelningar har funnits sedan urminnes tider och kanske kommer finnas kvar för hur vi än vänder och vrider på de gamla förskolorna är de byggda på detta sättet. Dock så hindrar det oss inte från att arbeta annorlunda med de rum vi har på förskolan. Det hela mynnade ut att en av mina processledare tipsade om en förskola i Varberg som arbetar i arbetsgrupper och arbetar med en lärmiljö med material som inte direkt talar om för barnen hur de skall använda dem. Sagt och gjort tog vi tre förskolechefer med oss kommunens processledare och drog på studiebesök på Bolmens förskola i Varberg en mycket varm maj dag.

Här fick jag mycket input av förskolechefen och förskolans arbetssätt gällande arbetsgrupper. Start på att testa detta sker till hösten på en av mina förskolor! Det skall bli inspirerande, intressant och riktigt roligt att se hur man kan arbeta i arbetsgrupper mellan 8.45-13.30. I dessa arbetsgrupper kan pedagogerna sedan dela i ännu mindre grupper att arbeta i under samma tid. På Bolmen arbetar man i sektorer och två sektorer samarbetar sedan efter lunch för att alla skall kunna ta sina raster eller ha individuell reflektionstid. Arbetet är väldigt strukturerat för att man inom den strukturen skall kunna vara flexibel. Koordinatorer på förskolan ser varje morgon till att personal finns på plats i varje sektor. Det betyder inte att de sätter in vikarier direkt vid frånvaro utan det är en sista utväg och förskolechefen förmedlade att de hade haft väldigt få externa vikarier under våren. Först ser man om den andra sektorn kan hjälpa till med en pedagog, sedan kollar man av hela förskolan och till sist en extern vikarie sätts in. Koordinatorerna har mandat att fördela personalen på förskolan så att verksamheten kan fungera under dagen.

(Bilder från Bolmens förskola, Varberg)

Som bilderna visar så finns en struktur kring deras arbetssätt och detta gör att små arbetsgrupper skapas tillsammans med få pedagoger. Det gör att pedagogerna lätt kan följa barnens lärprocesser och barnen befinner sig delar av dagen i små sammanhang och den andra delen av dagen är de i samma sektor med samma 6 pedagoger. Detta var en stor förskola med många avdelningar men själva arbetssättet och förhållningssättet är inget som är inbyggt i lokalen utan det kan leva i vilken förskola som helst. Detta arbetssätt är det som jag tror på framöver! Ett nytt sätt att organisera sig på för att skapa mindre grupper i den stora gruppen och att alla pedagoger vet vem de arbetar med och vilka barn som de alltid har. Genom att ha en statiska grupper med få pedagoger tror jag skapar en bättre undervisningsmiljö, en bättre planerad undervisning för barnen samt fler lärtillfällen för barnen än i dagens verksamhet.

Lärmiljön i förskolan är av stor betydelse för att barnen skall få möjlighet att använda alla sina sinnen, vara kreativa, undersöka och utforska.

 (Foton från Bolmens förskola, Varberg)

”I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana
barnen med målen i läroplanen som utgångspunkt och riktning, och syftar till en
lärandeprocess hos barnen. Förskolläraren ska ansvara för det pedagogiska innehållet
i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns
utveckling och lärande.”

”Lärmiljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.”

”De ska få möjlighet att utforska, undersöka och beskriva sin omvärld.”

”Därför ska barnen få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande. Barnen ska få förutsättningar att bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Därför ska förskolan skapa de bästa förutsättningarna för barnens bildning, tänkande och kunskapsutveckling.”

 (Bilder från Mötet, Rapphönans förskola)

”Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och samman- hängande om arbetssätten varierar och lärmiljön är utmanande och stimulerande, samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer.” (alla citat hämtade från utkastet till ny läroplan för förskolan, 2018)

 (Bilder från Bolmens förskola, Varberg)

Det är så många stora ord som blandas tillsammans med lärmiljöer, så mycket som förskolan skall erbjuda barnen! Det som jag läser in i allt detta undersökande, utforskande, samspelande är att lärmiljöerna skall erbjuda barnen material som inte är så förutsägbart. Hur skall man kunna vara kreativ och se nya möjligheter tillsammans med färdiga plastleksaker som redan innehåller ett budskap? Att skapa lärmiljöer med få förutsägbara saker som kan vara ett komplement till det ofärdiga materialet tror jag är det sätt som skapar goda lärmiljöer för barnen. Som ger dem en möjlighet att få förundras, skapa, utforska, undersöka , samspela, kommunicera, använda sin fantasi, reflektera mm och som gör deras lärande mångsidigt!

Är det på detta sätt en adekvat förskola 2018 skall se ut? 

Until next time