Hujedamej tänker nog både en,två och tre pedagoger när de hör begreppet undervisning. Många tänker också vidare att vi har ju precis vant oss att använda begreppen lärande och lärprocesser i förskolan. När jag själv tog upp det i en föreläsning på APT i november 2017 hörde jag lite andetag här och där bland de 45 medarbetarna. Det visar sig snart att alla tänker tillbaka på sin egen skolgång och genast fyller begreppet med detta. Det handlar om en katederundervisning med förmedlingspedagogik som de tänker på. Men är det verkligen det som undervisning handlar om i förskolan?
Självklart inte anser både jag och en mängder forskare och författare, till exempel Ann Pihlgren, Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Christian Eidevald, Hillevi Lenz Taguchi. Undervisning handlar om målstyrda processer under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning har funnits med som ett tydligt begrepp sedan skollagen kom 2010. Dock så har det inte använts som ett begrepp inom förskolan utan man har hela tiden pratat om lärande. Inom förskolan har man mången gång likställt undervisning och lärande; vilket är fullständigt fel eftersom lärande är en outcome av att det bedrivs undervisning. Lärande sker hela tiden utan att det behöver vara en lärare eller förskollärare närvarande. Just detta att man likställer begreppen har Skolinspektionen kritiserat i en av sina granskningsrapporter. De har sett att det finns en otydlighet i hos förskollärare och arbetslaget vad undervisning innebär och hur den skall bedrivas i förskolan.
”Jag vill inte undervisa!” Men vilket verb använder du då om ditt yrke? Du arbetar i förskolan och vad är nästa steg i den meningen? Driver du målstyrda processer? Leker? Passar barn? Vilket ord använder du om du inte använder undervisning? Skolinspektionen går så långt i sitt resultat i rapporten att de menar att barnen i förskolor som inte bedriver målstyrda processer kommer gå miste om en rad tillfällen då de genom undervisning kan få möjlighet att utvecklas och lära optimalt i riktning mot de mål som förskolan skall sträva efter. Det går inte annat än att hålla med! Att barnen i förskolan får vissa dagar där det ibland är mest fri lek eller det är mer barnpassning för att det saknas vikarier gör ingenting för barnen kommer dessa dagar att ha bra dagar på förskolan rent omsorgsmässigt. Om det dessvärre är flertalet av dessa dagar eller kanske bara sådana dagar så kommer dessa barn att komma till förskoleklassen med mycket mindre kunskap kring olika saker än de barn som har fått undervisning i förskolan. Med egna ögon har jag sett och ser en väldigt varierande kvalitet på förskolans undervisning och här måste till olika lärgruppssamtal för att våga se kritiskt på vår undervisning men främst att se kritiskt på pedagogrollen. Det första är att fylla begreppet undervisning med ett innehåll med sedan måste vi ta tag i hur du som förskollärare skapar goda undervisningsmiljöer.
När man som förskollärare har landat och fyllt begreppet undervisning med vad det är i förskolan så finns det mycket att arbeta med runtomkring detta. En av utmaningarna är att få ihop undervisningsbegreppet är att vi har olika vetenskapliga grunder. Jag har frågat många förskollärare om de vet vilken vetenskaplig grund som de arbetar efter men de flesta kan inte svara på den frågan. Det är dock stor skillnad om den ena förskolläraren utgår från den utvecklingspedagogiska grunden och den andra förskolläraren utgår från den postmoderna! Förstår man inte när man diskuterar att man har två olika syn på hur undervisning skall gå till så kommer det skava i arbetslaget och man kommer med största sannolikhet att irritera sig på sin kollega!
Tre praxisteorier:
- Behaviorism
- Mognadsteori
- Samspelsteori
Teoretiska olikheter ger skillnad i praktik!
Som om inte detta skulle räcka så måste vi till detta lägga vilken praxisteori som vi utgår ifrån. Egentligen anser jag att detta borde man inte behöva diskutera eftersom Lpfö 98/16 men definitivt kommande Lpfö18 betonar så starkt praxisteorin Samspelsteorin att det är den som vi skall utgå från. Inom samspelsteorin anses inte utvecklingen ske bäst i harmoniskt lugn utan genom utmaningar och kognitiv obalans, då sker ett lärande. Förskolläraren arbetar med utvecklande, öppna frågor och dialog, språk och tänkande är de främsta verktygen för att utveckla barnens samspel, kreativitet och lärande. Barnens aktivitet och inflytande används som viktiga metoder i lärandet!
Ni kan fördjupa er i detta kring undervisningsbegreppet genom att se min föreläsning på Youtube. Här finns länkar dit, del 1, 2 och 3:
https://www.youtube.com/watch?v=U8jooyJfr0U&t=4s
https://www.youtube.com/watch?v=JWxYqArJIjM
https://www.youtube.com/watch?v=bhEowI8MhY8
Just nu fördjupar jag mig mycket kring dessa begrepp för att jag tillsammans med mina processledare kan planera för hur arbetet i min enhet skall fortskrida. Under en dag i maj skall jag och mina processledare sammanställa utvärderingar och analyser av våra mål i verksamhetsplanen och likabehandlingsplanen men vi ska också ha pedagogiska samtal kring undervisningsbegreppet och innehållet i våra lärgrupper under läsår 2018/2019. Vi kan redan se att fokus kommer vara Lpfö18 tillsammans med olika litteratur kring undervisning i förskolan. Detta kommer att haka tag i årets fokus som har varit inkluderande lärmiljö.
Detta är en första del av mina tankar och reflektioner kring begreppet undervisning som ni kommer att få följa mer av när det sammanlänkas med goda undervisningsmiljöer och pedagogrollens betydelse för undervisningen och barnens lärande!