20 år har gått sedan Lpfö98 såg dagens ljus! Det var hösten som jag påbörjade min förskollärarutbildning vid Linköpings universitet. Vi arbetade med Lpfö98 på alla sätt som vi kunde så 3 år senare 2001 satt den i ryggraden. Jag insåg att jag hade haft en stor förmån som läste dessa tre år till förskollärare och fick arbeta med läroplanen intensivt eftersom jag insåg att ute i förskolorna hade man inte kommit lika långt på dessa tre år. Vad kommer nu hända när Lpfö18 kommer? Hur ska vi ta oss an detta för att det skall få den genomslagskraft som behövs? För det behövs ett intensivt arbete med läroplanen för den är NY i mångt och mycke med delar som givetvis finns med från föregående. Dock så andas den 2018 och hela dess aura är helt ny med en ny innebörd!
170420 gav regeringen ett uppdrag till Skolverket om en översyn av läroplanen för förskolan:
”Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att göra en översyn av förordningen
(SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan för att förtydliga förskolans
uppdrag. Syftet är att öka kvaliteten i undervisningen i förskolan och därmed
förskolans måluppfyllelse.”
Remissen har funnits ute under höst och vinter så vem som velat har kunnat lämna synpunkter. Själv ansåg jag att remissen hade många ”fel” och jag ägnade en längre stund att lämna mina synpunkter. Hur blev det då sedan har man undrat och i fredags, 180323, kunde man äntligen läsa det färdiga förslaget som Skolverket lämnat vidare till regeringen.
Förskolan är första delen i utbildningssystemet och skall bedriva undervisning, men både orden utbildning och undervisning har inte varit ord som pedagoger använt sig av frekvent inom förskolan. Det är ord som dock funnits med väldigt tydligt sedan förskolan skrivs in i skollagen 2010. Ord som istället använts är verksamhet och lärande samt lärprocesser.
Det finns en viss skillnad kring orden verksamhet vs utbildning. Bildgooglar du begreppen finner du att utbildning innehåller barn och pedagoger som håller på med undervisning medan begreppet verksamhet visar det som vi fyller förskolan med exempelvis visioner och lärmiljöer.
Skillnad i olika begrepp mellan Lpfö98/16 och Lpfö18:
- Utbildning – 4 respektive 76 gånger
- Verksamhet – 36 respektive 0 gånger
- Undervisning – 0 respektive 14 gånger
- Lärande – 41 respektive 42 gånger
Riktigt, riktigt intressant anser jag! Och ÄNTLIGEN har man i läroplanen satt förskolan och dess del i utbildningssystemet i fokus! För mig betyder det inte att det sker en förändring i arbetet eftersom jag har använt både begrepp innan och arbetat på detta sätt som förskollärare. Dock ser jag när jag observerar förskolan att det på många avdelningar måste snäppas upp gällande hur man bedriver undervisning.
Vi arbetar med de små barnen, det är inskolningar, de måste bli trygga, vi kan inte ha projekt mm är sådant som jag mött som förskollärare och som förskolechef, men för mig handlar det inte om detta inte är förenligt med varandra. Det handlar om hur vi skapar trygghet dvs tror vi att trygghet skapas genom stabila och trygga vuxna som tror på det kompetenta barnet och visar att barnet kan vara tryggt på förskolan med alla pedagoger och genom att visa barnet den vanliga vardagen på förskolan som innehåller alltifrån planerad till spontan undervisning eller tror vi att trygghet skapas genom en till en och med så lite interaktion med andra som möjligt och att ha en vardag som inte återspeglar den vardagen som skall finnas med planerad och spontan undervisning! Det handlar inte om att förringa att trygghet är en grund för lärande och att tillitsfulla relationer är A och O, det handlar om hur vi kommer dit. Jag använder istället begreppet Lärande omsorg när jag ska beskriva hur jag ser på detta.
”Därför ska förskolan skapa de bästa förutsättningarna för barnens bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Detta förutsätter att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden.” (Lpfö18) Att diskutera och reflektera är återkommande viktiga begrepp för både den enskilde men även tillsammans för att utveckla förskolan framåt. Det som är viktigt idag är inte det imorgon och därför kan förskolan inte se likadan ut idag som den gör imorgon. Omvärlden förändras i en snabb takt och förskolan måste hänga med i detta för att barnen skall få en adekvat utbildning som förbereder dem för deras framtida vuxenliv. Ordet adekvat hänger även samman med det den digitala kompetensen och handlar om att barnen skall ha med sig en förståelse för digitaliseringen de möter i vardagen. De skall också kunna kritiskt granska och ha ett ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken. Arbetet med det digitala inom förskolans alla områden har fått en betydande framträdande roll i läroplanen och en viktig kunskap för barnen att ha med sig när de börjar förskoleklassen.
En viktigt del i allt kunskapsskapandet och i all undervisningen är samspelet mellan vuxen och barn men likväl mellan barn och barn. Lpfö18 påvisar att det är samspelsteorin som är den praxisteori som förskolan skall vila på, så där behöver vi inte ta ställning eftersom det är väldigt tydligt. Vilken vetenskaplig grund som förskolan skall vila på är enligt mig en mix av det postmoderna med Reggio Emilia i fören men likväl finner vi den utvecklingspedagogiska som då har Montessori i förgrunden. Det viktiga i detta är att lyfta att det faktiskt finns olika vetenskapliga teorier bakom läroplanstexterna och att många pedagoger faktiskt inte vet vad de baserar sin undervisning på. Detta leder i sin tur till onödiga ”konflikter” i arbetslaget och på förskolan eftersom hur man arbetar med undervisning kommer att vara på olika sätt. Jag anser att både vetenskapliga teorierna går att mixa samman till en grund att stå på och både vetenskapliga grenarna har mer och mer närmat sig varandra.
Lpfö18 ger förskollärarna äntligen den legitimiteten som de skulle ha haft hela tiden. För mig är det självklart att det skiljer sig mellan de olika professionerna men att professionerna kompletterar varandra i förskolan och att detta gör att vi kan skapa en helhet. Det är förskolechef tillsammans med förskollärarna som skall ansvara för att undervisningen bedrivs enlighet med målen i läroplanen. Det handlar om att man som förskollärare har ett ansvar att lyfta om så inte sker i arbetslaget, att vara en konstruktiv vän som belyser när saker inte sker enligt läroplanens mål. Det handlar inte om att man pekar med hela handen för det ligger i ditt uppdrag och har gjort så hela tiden sedan 1998! Genomslaget har dröjt för att man varit så rädd att lyfta diskussionen om förskolans olika professioner och vad deras ansvar är. Enligt mig har man varit så rädd för att trampa professionerna på tårna och att alla skall vara lika, men det går inte att vara lika när den ena utbildningen är 3 år på gymnasiet och den andra 3½ år på universitetet! I det vardagliga utförandet skiljer det sig inte nämnvärt men när det kommer till exempelvis individuell reflektion, antal ansvarsbarn, upplägget på utvecklingssamtal, planering av undervisningen mm så innehar ALLA förskollärare detta ansvar. Det kommer kräva att en del förskollärare kommer att behöva kliva ut sin comfort zone och inte luta sig tillbaka med meningen ”det är ingen skillnad på förskollärare och barnskötare, vi gör ju samma arbete.”
För att utbildningen skall kunna utvecklas och hålla god kvalitet så krävs det att förskolechef, förskollärare men också hela arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen. Gör vi inte det kan vi inte heller ge barnen de bästa förutsättningarna för omsorg, utveckling och lärande. Förskollärarna har ett stort ansvar att se till att detta sker i vardagens arbete tillsammans med sitt arbetslag. De kommer att bli viktiga medspelare i att utveckla allt detta tillsammans med mig. Förutom vikten att alla förskollärare ansvarar för detta kommer processledarna i organisationen arbeta tillsammans med mig för att strategiskt utveckla förskolans organisation och arbetsprocesser. Detta kommer vara den stående frågan från och med nu och framåt i min ledningsgrupp med mina processledare.
Med tanke på alla mina synpunkter kring remissen måste jag säga att Skolverket förändrat en hel del i skrivningarna innan de lämnade förslaget vidare till regeringen. Jag tycker det skall bli spännande att få en ny läroplan och känner en ny era ta vid i förskolan och dess arbete!
Som avslutning tar jag med ett av de viktigaste stycken i Lpfö18 för att höja förskollärarnas profession, vikten av undervisning i alla vardagens situationer och att utveckla inkluderande lärmiljöer för att stimulera barnens lärande:
”2.7 Förskollärarens ansvar i undervisningen
Undervisningen i förskolan ska syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskolläraren ska i undervisningen ansvara för att:
omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet
planeringen utgår från målen i läroplanen och från det kunnande och de
erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig
spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner
i förskolan blir en del av undervisningen
utveckla pedagogiskt innehåll och lärmiljöer som inspirerar till utveckling och
lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt
håller kvar deras uppmärksamhet.”
Tack och hej för mig för denna gången och hoppas att ni tar med er tankar och reflektioner från detta och arbetar vidare på era egna förskolor! 
Lärande mötesplats/ Caroline Wiking 
Du skriver så bra saker på ett tydligt sätt som gör att jag ser fram emot nya läroplanen med spänning