var rubriken på Martina Lundströms blogginlägg för hela 5 år sedan! Hur långt har vi kommit i det arbetet? Vad är förskolan för plats 2021?

Barns rätt till inflytande är hela grunden i att skapa en förskola som är barnens arena. Rektor har yttersta ansvaret att axla uppdraget som den som visar vilken förskola som hen vill skapa, men förskollärarna/barnskötarna är viktiga medspelare i detta arbete och deras arbete med barns inflytande och delaktighet är en stomme i den dagliga verksamheten. Lpfö18 beskriver det på detta sätt:

”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.” (sid. 16)

Förskollärarna skall enligt Lpfö18 ansvara för att barnen får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund….

Denna meningen är den första i hela Lpfö18 men också den första i Lgr11. Skandinavien skiljer sig från resten av Europa när det gäller att här är skrivningen i läroplanerna att barnen skall befinna sig I en demokrati medan i resten av Europa skall barnen lära sig OM en demokrati. Är barnen och eleverna I en demokrati…..nja, nej, kanske….hos vissa… Exempel från mina söners skolgång i grundskolan och egentligen har det blivit värre ju äldre de blivit, dvs ju mindre demokratiskt är det. Här får/fick mina barn på högstadiet ta del av samma powerpoint, det skiljer två år mellan dem, lärare som tar läxförhör rakt från hemsidor, lärare som har kallat dem dumma i huvudet och slagit av kepsar utan förvarning och ingen av dem har fått möjlighet att vara med i ett demokratiskt sammanhang för att bestämma HUR de skall nå de mål de ska arbeta mot. Vill man arbeta i grupp? Individuellt? Eller ska vi arbeta ämnesövergripande för att kunna göra lärandeprocessen mer meningsfull och arbeta mot många mål samtidigt? Ändå står det att ju äldre de blir ju mer delaktiga och ha inflytande skall barnen få…. Nog om skolans värld oavsett om jag brinner för att driva fram ett paradigmskifte i denna arena men då får jag nog göra det på en högre post som utbildningsminister.

Barnen i förskolan då, är det guld och gröna demokratiska skogar som vi planterar och vattnar? Det får nog bli samma svar…nja, nej, kanske…jo, hos vissa. Hos vissa förskolor handlar inflytande och delaktighet om att allt styckas upp i delar som en tårta. Man tycks tycka att inflytande och delaktighet är något som skall fördelas i små portioner. Det vi möter här är mången gång att barnen får göra olika val som vilken aktivitet de vill vara i, valtavlor, barnråd någon gång per termin, vilken sång man önskar eller vilken frukt man vill äta. Helt plötsligt ska man skapa olika konstlade situationer som innehar någon form av inflytande och delaktighet.

För att förskollärare och barnskötare skall komma till den punkten att inflytande och delaktighet, det vill säga att arbeta utifrån demokratiuppdraget genomsyrar och är inbakat i hela organisationen måste man själv och tillsammans med andra arbeta hårt för att göra en kullerbytta. Läsa, tänka, fundera och reflektera själv och tillsammans med andra – Vad är demokrati i förskolan?

Som förskollärare och barnskötare måste du också fundera på – Vad har förskolan för uppdrag 2021?

Att arbeta i förskolan har genom historien baserats på att utföra det politiska uppdraget. Förskolan har varit ett ställföreträdande hem, ett daghem, för att vårdnadshavare och då specifikt att kvinnorna skulle kunna ut i arbetslivet. Förskolan skulle vara hemlik och det finns idag de som valde sitt yrke under denna period och som har svårt att förstå dagens uppdrag och kanske inte ens vill arbeta utifrån hur uppdraget ser ut idag. Frågan som då bli aktuell är Vill jag detta? För barnen har rätt till förskollärare och barnskötare som kan leverera utifrån uppdraget i styrdokumenten och för förskolläraren och barnskötaren handlar det om dennes arbetsmiljö. Det handlar om förskolläraren eller barnskötaren upplever att hen befinner sig i ett meningsfullt sammanhang. För om hen inte upplever detta kommer det att påverka arbetsmiljön negativt för både den personen, för kollegorna och för barnen.

I ett arbetslag idag, vi utgår att det arbetar tre personer, kan vi finna tre olika förskollärare/barnskötare:

1. Förskolläraren/barnskötaren som ser på förskolan som ett ställföreträdande hem där fokus ligger på omsorg och att uppfostra. Miljön skall enligt den helst vara hemlik med olika attribut som gardiner, dukar och färdiga leksaker.

2. Förskolläraren/barnskötaren som tagit fokus på begreppen utbildning och undervisning utifrån dagens uppdrag men som tolkat dessa begrepp som att förskolans undervisning skall delas upp i ämnen eller situationer som i skolan. Dagen delas upp i matsituationen, språksamling, rörelseaktivitet osv. Förskolläraren är den som fyller innehållet i förskolan.

3. Förskolläraren/barnskötaren som också tagit fokus på begreppen utbildning och undervisning men istället tolkat dessa begrepp som att det handlar om barnens utforskande och undersökande, barnens tankar och flöden. Allt detta utifrån lekfulla sammanhang. Detta som blir grunden för en demokratisk förskola som vilar på demokratins grunder. Förskolläraren/barnskötaren är inte den som fyller innehållet i förskolan utan gör detta i växelverkan med barnen.

Alla dessa tre pedagoger ser jag på min egen förskola. De flesta befinner sig i nummer 3 men det finns några som befinner sig i de andra två. Nummer 2 handlar för mig att man arbetar utifrån ett skoltänk med ämnen och tydliga mål där man betar av olika steg för att komma närmare målet. Barnen får lära sig OM en demokrati och inte att befinna sig I en demokrati. För mig blir detta en lärare som inte arbetar efter Lpfö18/Lgr11s demokratigrund. Om detta mer ingående kan läsas i ett tidigare inlägg här på bloggen.

Växelverkan är ett begrepp från fysiken där olika material möts och det sker en ömsesidig påverkan. (Martina Lundström)

Ett demokratiskt pedagogiskt ledarskap kräver en ständig växelverkan. Du som förskollärare/barnskötare måste titta på det som sker innan din undervisning, du behöver också titta det som händer i undervisningen, mitt i hela situationen där växelverkan pågår hela tiden, men du måste också efteråt titta på som skedde, med en distans för det är då du kan se och värdera om det blev som du tänkt, vad som uppkom och hur du kan gå vidare från det.

Ditt förhållningssätt som förskollärare är A och O för att det skall bli en demokratisk undervisning. Är du en tillåtande pedagog som öppnar upp din planerade undervisning för barnens tankar kring hur processen skall föras vidare i stunden? Om du är det, blir undervisningen mycket rikare än om du är en förskollärare som håller fast vid din planering som du skrev innan själva undervisningssituationen. Du som förskollärare är hela tiden beroende av att växelverka med barnen för att utveckla undervisningen! Det är här ett demokratiskt ledarskap skapas.

Är jag beredd att lägga synen på förskolan och förskolläraren som uppfostrare, ställföreträdande hem eller som en plats där dagen styckas upp i situationer utifrån förskollärarens egen agenda bakom mig? Är du beredd att träda in i samhällstjänst för att utföra reellt demokratiarbete? Jag kan tala om att barnen har rätt till det senare utifrån styrdokumenten!

Until next time!