Den rosa elefanten ”Upplevd stress och Rätt förutsättningar”

Under flera år, ja egentligen under alla år som förskollärare också men kanske mer nu som rektor har jag funderat på detta med den upplevda stressen. Nu handlar det i arbetsmiljöfrågor mestadels om den upplevda stressen, för några år sedan var det buller och några år innan det var det rygg och nacke osv. Mest påtagligt blev det när debatten i media ökade och ökade kring detta med ”rätt förutsättningar”. Yrkesverksamma vill ha mer och mer, av vad? Jo, mer och mer tid. Blir det bättre med bara mer tid? Det är en sak jag bär med mig från min chef Diana Danielsson. Hon gav oss alltid mer tid vid behov MEN hon bad oss också att innan vi kunde få mer tid var vi tvungna att strukturera den tiden vi hade. Att vi gjorde det som vi skulle på den tid vi hade. Att vi var fokuserade på våra uppgifter och inget annat. Var vi alltid det? Var mina kollegor i de andra arbetslaget detta? Är man det i arbetslagen idag? Svaret är NEJ på både frågan om vi nyttjade tiden som vi alltid skulle och på om arbetslagen nyttjar den tiden som finns som sig bör. Hur mycket bottnar den upplevda stressen i personens förmåga att systematiskt strukturera den tiden som finns till sitt förfogande? För det är här vi måste börja innan vi ställer oss på barrikaderna och skriker om att förskolan saknar rätt förutsättningar! Det är detta som enligt mig är den rosa elefanten som alla skriker om men ingen vill egentligen syna sig själv i sömmarna utan det är någon annan som skall fixa till detta. Elefanten får springa rundor men ingen vågar att samtala kring den. Så sagt och gjort tog jag mitt i en pandemi tag i denna förbaskade rosa elefants öron och tillsammans med mina fackliga ombud och ledningsgruppen satte vi oss och samtalade kring detta ämne.

Vad resulterade det i? Jo, det blev en väldigt omfattande enkät i ämnet ”upplevd stress utifrån rätt förutsättningar”. Detta för att vi skulle skapa oss ett underlag för hur det verkligen låg till. Att påpeka är att vi även är mitt upp i att skapa en ny förskola sedan mars 2020 med ett helt nytt arbetssätt för pedagogerna. Vi tänkte att med denna enkäten kommer vi få ett bra underlag att arbeta med den upplevda stressen oavsett om det kommer fram beror på en ny organisation eller om det finns saker som legat och grott länge. Vi planerade in att alla medarbetare skulle få svara på denna på arbetstid samt att de skulle få en kortare introduktion till det hela. Hela arbetsmiljöarbetet grundar sig på KASAM.

Det är viktigt att arbetsplatsen jobbar med KASAM som en hälsofrämjande friskfaktor. Till exempel genom att skapa tydliga strukturer som skapar begriplighet, se till att det finns resurser som gör situationen hanterbar och se till att det finns en meningsfullhet i arbetsuppgifterna så att de utmaningar och stressituationer man ställs inför känns värda ens engagemang. Med rätt förhållningssätt går det att stärka alla människor i organisationen.

Där i finns tre viktiga bitar i KASAM är Meningsfullhet, Begriplighet och Hanterbarhet.

Känsla av sammanhang är ett grundfundament i den salutogena teorin. Det finns mycket man kan göra på arbetsplatsen för att stärka medarbetarnas känsla av sammanhang.

KASAM

Vad menas med ett salutogent perspektiv? Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky och betyder kortfattat – hälsans ursprung. Grunden i detta tänkande utgår från vad det är som gör att vi bibehåller hälsan eller till och med kan förbättra den. Utifrån sin forskning fann Antonovsky att människor som hade en god förmåga inom nedanstående områden klarade påfrestningarna bättre än de som hade lägre grad av förmåga:

Meningsfullhet

Detta begrepp innebär att kunna sätta frågan i ett större sammanhang men också hur viktig den är för människan personligen. ”Varför är vi här?” ”Varför gör jag detta arbete?” Är det för att utbilda och undervisa de yngsta barnen eller är jag här för att ”passa barn”? Vi är antagligen här på förskolan för att vi vill utbilda och undervisa de yngsta barnen och skapa en bra grund för dem att ta sig an resten av skolsystemet och livet. Upplever en kollega att det inte är meningsfullt bör hen verkligen söka sig vidare till ett annat yrke. Att inte vilja vara på arbetet för att det inte känns meningsfullt skapar en stress, negativitet och denna sprids till resten av kollegiet som i sin tur kan må dåligt. Grundläggande i begreppet meningsfullhet är att vi som människor befinner oss i ett sammanhang som är viktig för oss och betyder något för oss.

Begriplighet

Detta begrepp handlar om jag anser att arbetat som jag utför är begripligt. Förstår jag varför jag ska arbeta på detta sätt? Har jag koll på läget? Finns det tydlig vision och mål? Finns det ett tydligt arbetssätt? Fast allra viktigast i detta är om jag anser att jag vill arbeta utifrån dessa premisser? Finns inte tydligheten så kan den skapa en stress som går ut över måendet och prestationen men likväl sker samma sak när jag som individ inte vill arbeta utifrån den grund som finns på förskolan. Ansvaret är då hos individen att söka nya utmaningar eftersom då samklangar min egen tanke inte med förskolans. Svårigheter i Halmstads kommun där jag arbetar som rektor är när individen i fråga är anställd som barnskötare och i princip livegen eftersom hen inte kan söka sig vidare till en annan förskola. Detta skapar ett arbetsmiljöproblem för både individen, rektor, organisationen och huvudman. Ett arbetsmiljöproblem som skulle kunna försvinna om det fanns möjlighet att förflytta en barnskötare till en annan förskola.

Hanterbarhet

Under detta begrepp hamnar Krav och Förutsättningar samt att människan har rätt strategier att möta olika situationer, händelser och arbetsuppgifter. Är det balans mellan dessa två? En balans mellan dessa skapar ett optimalt arbetsklimat för alla anställda inom en organisation. Vad är ”rätt” förutsättningar inom organisationen förskola? Inom detta begrepp finns det mycket tyckande och tänkande från rektor, från medarbetare och från fackliga förbund, men VAD är ”rätt” förutsättningar och vad är att nyttja tiden på rätt sätt för att få maximal effekt av det man gör? Att göra mindre men rätt saker på ett systematiskt sätt under arbetsåret för att uppnå maximal effekt på det man gör är devisen för mig.

Resultatet av enkäten analyserades av mig grundligt och de fackliga ombuden tog också del av resultatet och kunde göra sina analyser. Tillsammans med en organisationsutvecklare på vår företagshälsovård Pe3 analyserade vi sedan vidare resultatet.

Helhetsbilden? Ja, jag måste faktiskt säga att rösterna är starkare i denna fråga än kanske vad verkligheten faktiskt säger om resultatet. Med det menar jag att det finns en bättre bild av den upplevda stressen utifrån förutsättningarna i vardagen hos pedagogerna. För det som jag hör på barrikaderna blir inte lika påtagligt i vardagen på förskolan, i alla fall inte min förskola, och för mig blir det ett positivare underlag att arbeta med. För jag skulle säga att hälften av svaren återfinns på den ena halvan medan de andra svaren återfinns på den andra.

Nu kanske ni undrar vad det var för karaktär på dessa frågor. Alla frågor berörde dimensionerna ovan från KASAM. Anser man inte ens att det är Meningsfullt att arbeta på förskolan har man inte mycket på att bygga vidare på vare sig för personen i fråga eller jag som rektor. Begriplighet handlar mycket om det finns en tydlig organisation på förskolan och om man som anställd anser att man vill arbeta utifrån tagna beslut kring organisationen. Sedan kommer vi till just den rosa elefanten…..Hanterbarhet – om krav och förutsättningar.

Vad blev då det sammanfattande resultatet av arbetsmiljöenkäten på förskolan?

  1. En del handlar om att hälften av pedagogerna tycker både att tiden räcker till för uppdraget, de kan strukturera sin tid över läsåret, de vet när saker ska göras, de följer tagna beslut kring mötesstrukturer, de dokumenterar undervisningen med barnen, tar med barnen i en del av arbetet och lämnar det som behövs göras individuellt till just den individuella tiden medan den andra halvan upplever tvärtom är enklast att säga. Här hämtar vi kraften att skapa en möjlighet för de pedagoger som upplever det tillräckligt att kunna delge sina kollegor HUR de gör rent praktiskt i vardagen. Till detta kommer också en lathund över året för att påvisa HUR tiden skall fördelas samt en prioriteringslista när det kärvar extra på förskolan. En del i detta om TIDEN handlar för vår del om en kunskapsbrist kring det nya arbetssättet och alla nya dokument. Denna delen arbetar vi hela tiden strukturerat med och jag som rektor har en tydlig projektplan för detta arbetet med analys och utvärdering både löpande och mer djupgående en gång per år för att kunna sätta in rätt strategier för det fortsatta arbetet med organisationsbyggandet.
  2. Bemötande, förhållningssätt och professionellt pedagogiskt ledarskap är ett område som vi måste borra djupare i under ett kommande APT. Vi måste gå tillbaka till de beslut vi har tagit i dessa ämnen som rör bemötande och förhållningssätt. Vad gick vi i dialog om och bestämde för ett år sedan? Varför upplever några kollegor att det inte följs? Hur kommer det sig att några upplever en kränkande behandling av kollegor? Vi måste gå i dialog kring frågorna – ”varför har vi våra riktlinjer, rutiner, strukturer och tagna beslut?”, ”vad får det för konsekvenser om jag inte följer våra riktlinjer, rutiner, strukturer och tagna beslut? Vad får det för konsekvenser för mina kollegor? Vad får det för konsekvenser för barnen? Vad får det för konsekvenser för arbetslaget? Vad får det för konsekvenser för förskolan?” Som organisationsutvecklaren avslutade med att säga, ”alla som kommer till sin arbetsplats borde säga till sig själva när de kliver in på förskolan att idag ska jag vara professionell!” Vi ska även stärka pedagogerna i sina respektive professioner genom att ha ett barnskötarforum och ett förskollärarforum en gång/månad. Här ska pedagogerna läsa varsin bok ”Barnskötare” för barnskötarna och ”Professionell i förskolan” för förskollärarna. Sedan skall allt bottna i våra styrdokument Skollagen och Lpfö18. Vad ska en förskollärare göra? Vad skall arbetslaget där barnskötare och barnbiträden ingår? Det här har vi också gått i dialog kring men min upplevelse är att båda professionerna brottas med sina uppdrag. Jag kan uppleva att de obehöriga barnbiträden brottas med en kunskapsbrist medan förskollärarna brottas med att våga ta taktpinnen och ansvara och leda. Syftet med att arbeta med detta är att vi ska komma närmare det Blossing (2008) och Hargreaves (1998) benämner som den samspelande och professionella förskolan.
  3. ”Prata om stress”, vad menar jag med detta? Organisationsutvecklaren påtalade att det vi pratar om blir en sanning och påverkar omgivningen. Därför menade hon att det är av största vikt att ställa sig dessa frågor – ”Vad gör det med oss när vi hela tiden pratar kring stress? Hur kan jag ta hand om min upplevelse av stress innan jag ”lägger ut” den till min närmaste omgivning på arbetet?” I detta område kommer det också mer kring krav och förutsättningar och individens egen skyldighet att arbeta med sina egna ambitionsnivåer. Ytterligare ett område till ett annat APT.

Givetvis finns också dimensionen med som handlar om stora barngrupper, ekonomiska förutsättningarna osv. Men det ligger på en annan nivå än rektorsnivå, dvs grunden för detta ligger på regeringsnivå för att sedan landa på en politikernivå i respektive kommun. Som rektor arbetar jag med detta så långt det är möjligt. Jag har skapat en organisation som bygger på tre större enheter med sex pedagoger i varje där de arbetar i en duokonstellation, oftast en förskollärare + en barnskötare eller barnbiträde. De har en ”egen” barngrupp över större delen av dagen och under den andra tiden fördelar sig pedagogerna i lärmiljöerna för att skapa så små grupper som möjligt. Vi har valt att hålla antalet barn nere på de yngsta 1-2 år men det gör ju att det blir fler på de äldsta. Vi har inspirerats av och varit på studiebesök hos Bolmens förskola i Varberg där rektor Pia Ringborg Nilsson har en likande organisation som baseras på större enheter med duokonstellation. Jag har anställt två pedagoger som pool i huset, jag har en specialpedagog på 80% och jag har en pedagogisk utvecklare och samordnare på 100% som arbetar nära alla arbetslag med handledning och den andra delen som chefsstöd till rektor. I rektorsområdet har vi också avlösare som hjälp när arbetslagen går ifrån och reflekterar. Pedagogerna har i dagsläget duoreflektion en gång/vecka, GPU (Gemensam Pedagogisk Utvecklingstid) en gång/månad i 3h och pedagogiska lärgrupper på måndag eftermiddag 13-15 och har man extra uppdrag har man tid till detta såsom processledare eller administratör. Till vårterminen har vi lagt all individuell reflektionstid i en ”pott” och sedan har jag fördelat ut denna i förhållande till hur många mentorsbarn man har. Vi kommer också att slopa våra kvällsmöten och istället förlägga den tiden på två onsdagar av fyra 13-15 när vi har barnskötarforum och förskollärarforum. På fredagar har vi veckomöten, ledningsgrupp och andra behovsmöten som dyker upp (vill man läsa mer kring vår organisation kan man skriva för att få vårt organisationsdokument). I genomsnitt har pedagogerna 6h utvecklingstid. All tid är schemalagd förutom lästiden och de som har extra uppdrag.

Jag personligen upplever det som att vi har en god grund i vår organisation men eftersom vi är en ny förskola som endast varit i gång sedan mars 2020 så måste det få lov att gå några år innan organisationen är satt och är stabil. Under den tiden kommer det hela tiden att finnas en viss upplevd stress utifrån att man som pedagog ställer sig frågan ”vem är jag som pedagog i denna organisation?”. Dock ska vi arbeta med arbetsmiljön så mycket som vi bara kan utifrån de förutsättningar som finns och hitta VÅR NIVÅ! Utanför detta arbete kommer jag och förhoppningsvis andra att arbeta för de förutsättningar som kanske behövs för att vi ska kunna höja vår ”lägsta nivå”. Om jag får uttrycka mig vad jag skulle önska i förutsättningsväg:

  1. Utbildad personal, dvs i detta fall att kommunen satsar på en övergripande kompetenshöjande insats för våra barnbiträden så jag inte skall behöva göra detta arbete som rektor samt att alla med behov av språkkurser i det svenska språket skall gå detta för att kunna möta att vårt utbildningsspråk är svenska. Här anser jag att vi skulle vinna massor vad det gäller rektors arbetsmiljö och förskollärares arbetsmiljö då de samtidigt skall ansvara och leda undervisningen och så utbilda ett obehörigt barnbiträde. Fast det som vi vinner allra mest på är att jag som rektor kan lättare uppfylla mitt statliga uppdrag som handlar om att jag skall ha en förskola av hög kvalitet och det i sin tur är ju för barnens skull, barnens rätt till en förskola av hög kvalitet!
  2. Jag tror inte på mer individuell tid (skulle vara för att kunna läsa mer forskning och litteratur för att höja kvaliteten på undervisningen) där pedagoger skall sitta på sin egen kammare och planera, har uttalat tydligt även nu att tiden skall användas till att sitta gemensamt för att kunna utbyta kollegiala tankar. MEN jag skulle vilja ha möjlighet att en eftermiddag i månaden kunna samla all personal för möten, kompetensinsatser, gruppdiskussioner, uppföljningar osv osv. 6 utvecklingsdagar är det vi alla har tillsammans, annars träffas vi inte alls tillsammans.
  3. Nu har jag anställt en pedagogisk utvecklare och samordnare samt en specialpedagog (vi har tre i rektorsområdet varav jag har en av dessa). Detta betalar man av sin egen budget/rektorsområdets men är något som alla förskolor borde ha, mycket pga av bristen av utbildad personal. Lägg till detta att alla förskoleenheter borde ha en administratör på i alla fall 50%. Det sistnämnda är något som jag verkligen skulle vilja ha på min förskola.
  4. Till sist skulle jag önska mig det som alla önskar sig, mer personaltäthet för att kunna närma sig Skolverkets allmänna råd kring barngruppernas storlek men också för att kunna ha mer personal på plats under längre tid på dagen. Som det är nu är alla på plats 8.30-13.30 MEN vi har större delen av barngruppen på plats innan och efter den tiden. Skulle behöva alla sex pedagoger som jag har i dagsläget på varje enhet på plats mellan 8.00-15.00/15.30. Det hade skapat helt andra förutsättningar, men för att detta skall kunna bli verklighet måste ju mer personal tillsättas för annars kan man inte sträcka tiden till detta.

Enligt mig handlar det inte om att önska att ta ner månen och stjärnorna. Jag upplever det inte som att jag önskar mig orimliga andra förutsättningar för mig som rektor och för min personal. Jag tycker att jag försöker tänka klokt och inte bara skrika ”mer tid, mer tid, mer tid” för det löser inget enligt mig! Det handlar om vad vi gör med den tiden vi har, vad vi fyller den tiden med. För när jag skapar mötesstrukturer för terminerna och läsåret tänker jag alltid på VAD behöver vi för att få en EFFEKT i utbildningen och undervisningen. Jag lyfter här både Simon Elvnäs, ”Effektfull”, Christer Westlund ”Tillitsbaserat ledarskap i skolan” men det finns många fler som behandlar detta i sina tankar om organisationer. Det som dock har blivit ett mantra är från Simon Elvnäs – Vi ska inte göra saker effektivare, utan vi ska göra mindre men rätt saker så vi får effekt i verksamheten!

Until next time!

Om Caroline Wiking

Arbetar som rektor i Halmstads kommun. Brinner för Reggi Emilia filosofin, att skapa en förskola som är barnens arena och där förskolan är en demokratisk mötesplats. Utifrån detta skapar vi en förskola av hög kvalitet!
Det här inlägget postades i Arbetsmiljö, Förutsättningar, inre organisation, KASAM, Lpfö18, organisation, Rosa elefant, Skollagen, Skolledare, Skolverket, Uncategorized, undervisning, utbildad personal. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Den rosa elefanten ”Upplevd stress och Rätt förutsättningar”

  1. Rima botros skriver:

    Tack för en bra utlägg och Waw vilka frågor och jätte tungt meddelade du har lagt många funderingar krig struktur , förutsättningar tack

    • Caroline Wiking skriver:

      Tack för dina tankar. Är ett viktigt ämne där vi lätt fastnar i en negativ spiral och alla kastar ”skit” på alla i frågan MEN vad KAN vi göra med det som vi har! Fast då måste vi våga oss utanför våra egen omloppsbana i våra tankar. Tillsammans är ordet! Sedan måste vi arbeta för ytterligare förutsättningar men frågan är om just TID är det som behövs…..

  2. Ylva skriver:

    Din text satt igång många tankar hos mig och ett stor igenkännande.
    Finns det möjligheter att få ta del av de frågor som ni har ställt er?

  3. Natalie Malmström skriver:

    Hej Caroline! Nu har jag suttit hela förmiddagen och halva eftermiddagen och läst samt klurat på dina bra och kloka ord i texter. Jag är anställd som rektor på en väldigt liten fristående förskola sedan sommaren 2019. Jag har vänt upp och ner på mig själv fler gånger och trots min ålder på 30 år har jag snart fått gråa hårstrå hehe… När jag läser dina texten så känns det som att vi är klonade. Jag är helt med i dina tankebanor och blir så exalterad att fler har detta tänk. Jag har läst oändligt många böcker sedan ett år tillbaka för att få fram HUR jag ska få min förskola att fungera enligt det tankesätt du också beskriver mycket kring. Jag brinner för mitt jobb och jag vill få min personal att se på förskolan på samma sätt. Jag vill att de ser barnen och skapar förutsättningar utifrån barnen och inte ”eget behov- perspektiv”. Man kan säga att jag är på ruta 0 och vill verkligen framåt. Jag sitter och just nu och arbetar hemifrån för att ta fram tydliga dokument, allt från dokumentation, kvalitetsarbete, mötesstruktur och så vidare. Om du hade varit intresserad hade jag gärna tagit kontakt med dig för vidare samtal. Tar gärna del av dokumentet ovan också, allt som kan hjälpa mig på traven är jag tacksam för. Jag arbetar i burlövs kommun så inte jätte långt från dig vad jag förstår det som. Tack för dessa bra inlägg! Familjer och personal ska vara glada att få följa med dig på en sådan spännande utvecklingsresa.

  4. Natalie skriver:

    Tack! Jag har mejlat dig nu. Finner du inte det i inkorgen kan det ha hamnat i skräppost. Min mejladress har en tendens att göra det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.