Det pedagogiska ledarskapet

I kommunen som jag arbetar i, Örkelljunga kommun, är elevernas meritvärde väldigt låga och man insåg att här måste vi göra något för att få till en förändring. Detta är en förändring som tar tid, inget som görs på ett, två eller ens tre år utan vi talar om en tioårsperiod framöver. Fokus  kommer att läggas på det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och till vår hjälp tar vi Successful Schools och Modellen. Allt startade upp i april månad där skolledare, inklusive förskolechefer, folk från utbildningsförvaltningen samt politiken var med. Som förskolechef tänkte man ”Hmm, undra vad denna dagen kan ge förskolan när det handlar om att öka  elevernas meritvärden???” Fast som alltid gick jag dit med en positiv känsla av att jag kommer att gå härifrån med ny kunskap! Och kunskap är inte tungt att bära som min kära mamma alltid präntat in i mig.

Modellen

Modellen är en handbok som används för ett systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning i undervisningsprocessen. Den ska användas för att utveckla både undervisningen och eleverna utifrån analys av elevernas resultat. Det är en handbok som sätter en struktur för skolans förbättringsarbete och resultatstyrning enligt best practice och forskning kring framgångsrika skolor.

Ja, det är ett verktyg som främst är utvecklat för skolan, men det pedagogiska ledarskapet och undervisningen finns i förskolan också. Nej, vi behöver inte analysera med målet att utveckla elevernas resultat men vi skall ju också öka barnens kunskaper i förskolan. Det handlar om det pedagogiska ledarskapet i samklang med de inkluderande lärmiljöerna. Att skapa inkluderande lärmiljöer i förskolan och skolan är inte tillräckligt för att barnen och eleverna skall tillägna sig de kunskaper som de behöver. Det är då vi måste vända  oss till oss själva! Observera och analysera det pedagogiska  ledarskapet och förbättra vår undervisning.

Vad är då det optimala pedagogiska ledarskapet? Finns det ETT sätt som är det optimala eller är det bästa sättet ett situationsbundet pedagogiskt ledarskap som fungerar olika beroende på vilka barn och elever som man möter? Får jag säga vad jag anser så tror jag att det faktiskt är en mix av de båda. Jag tror att det finns ETT sätt som kanske är mer optimalt än det andra, samtidigt som det är olika individer som man som lärare arbetar med.

Jag blev väldigt inspirerad av hela Ann Pihlgrens bok Undervisning i förskolan. Det fanns så mycket där som man i förskolan måste ta ställning till. Vilken vetenskaplig grund arbetar vi efter? Vad har vi för kunskapssyn? Vad har vi för lärandesyn? Vad har vi för barnsyn? Vad har vi för lärarsyn? För i dagens förskola så vet många pedagoger inte vad svaret är på dessa frågor och ibland vet man det men det är min egen syn på det hela och inget som är väl förankrat i vare sig arbetslag eller i en pedagogisk idé på förskolan/enheten/kommunen. Det är ju då det uppstår skav i arbetslag och på förskolor för man arbetar efter helt olika syn på dessa saker. Fast för att återknyta till det pedagogiska ledarskapet i undervisningen i förskolan, så måste man som lärare få sin lärarroll observerad av sin förskolechef/rektor för att kunna analysera detta tillsammans efteråt genom ett coachande samtal. Den bästa att skapa en förändring är du själv fast ibland kan man behöva en konstruktiv vän att reflektera tillsammans med för att komma ett steg framåt i sin profession. Man föds inte till en bra lärare, man kan ha bättre anlag för detta men en riktig bra lärare blir man dock genom utbildning, träning, metodutveckling, feedback och coachning av andra (The Economist, 2016). Andra kan ju då vara dina egna kollegor i arbetslaget men det kan också vara din chef. Successful Schools Sweden gav Novus ett uppdrag 2016 att undersöka hur många lärare som fick lektionsbesök. Endast 35% av Sveriges lärare får ett lektionsbesök av en kollega eller sin chef och endast 11% får konstruktiv feedback på sin undervisning. Även om denna undersökning är gjord på lärare och påvisar att läraryrket i skolan är ett ensamarbete så vill jag påstå att även om lärare i förskolan arbetar i arbetslag så sker nästintill ingen observation av sina kollegor med någon feedback. Detta innebär att även om förskolan har arbetslag så är det ett ”ensamarbete” i arbetslagen! Med det menar jag att alla håller på sin lärarroll och ingen ger konstruktiv feedback. Hur fasiken skall man då utvecklas undrar jag? För jag utvecklas av att min chef eller mina medarbetare påtalar saker för mig som gör att jag själv reflekterar kring hur jag skall förändra något eller att vi genom samtal/reflektion tillsammans kommer fram till hur vi skall angripa något nästa gång.  Ser man det som att den som kommer med konstruktiv kritik bara ”vill jävlas” eller om man ser det som att ”hjälp att utvecklas” så kommer utgången av detta att bli olika.

Genom att vi i förskolan nu i Örkelljunga kommun får möjligheten att vara med i detta arbete med de delarna som vi kan applicera på förskolan så blir det en annan sorts tidig insats, en insats som jag hoppas och tror kommer göra att vi ”levererar” barn till förskoleklassen som har en mer likvärdig kunskap än vad vi gör idag. Detta på grund av att vi kommer att utveckla det pedagogiska ledarskapet genom lärarbesök i förskolan.

Vad är det då som jag ser behöver utvecklas i det pedagogiska ledarskapet? Först så måste alla lärare och alla andra som arbetar i förskolan förstå att det är undervisning som vi håller på med. Tillsammans med omsorg så bildar det en helhet – Educare! Fast undervisning finns för mig i allt, så även i omsorgssituationerna men man måste bara som lärare välja det synsättet.

Jag ser pedagogiskt ledarskap som härstammar från behavioristisk teori, mognadsteori och samspelsteori. Jag ser en tyngdpunkt hos många i det pedagogiska ledarskapet som faktiskt ligger kvar på mognadsteori. Där lärandet ses som en mognadsprocess, där lugn och harmoni tillsammans med väl avvägda aktiviteter för barnets mognad är i fokus. Det pedagogiska ledarskapet är passivt och man vill gärna inte störa barnen och man vill att de själva skall komma fram till lösningar, man utmanar inte barnet och barnet får själv välja vad det vill och inte vill göra. Precis som Ann Pihlgren skriver i sin bok så går barn som behöver mer stöd, utmaningar och frågor miste om många lärandetillfällen.

Det andra pedagogiska ledarskapet har fokus på samspelsteorin, där fokus är samspel med omgivningen, med kontexten. Inom samspelsteorin kan jag se olika pedagogiska ledarskap det vill säga på vilket sätt man samspelar med barnen i undervisningen. Hur ställer man som pedagog frågor till barnen? Är det ledande frågor eller öppna frågor? Är det frågor som utmanar till ett vidare tänkande? Det är nu som jag närmar mig vad jag anser vara ett ”optimal” pedagogiskt ledarskap.För mig precis som för Ann Pihlgren så handlar det pedagogiska ledarskapet om stöd genom scaffolding. Läraren arbetar med utvecklande, öppna frågor och dialog, språk och tänkande är de främsta verktygen för att utveckla barnens samspel, kreativitet och lärande. Barnens aktivitet och inflytande används som viktiga metoder i lärandet.

När man i det pedagogiska ledarskapet använder sig av scaffolding så bygger man mentala byggnadsställningar som gör att barnen får tillfälliga stödkonstruktioner i sitt tänkande och kan klara av att ta det där kognitiva språnget. Här befinner sig läraren i den proximala utvecklingszonen och som då gör att barnet klarar av att ta det där språnget och utveckla sin kunskap.

För att då utveckla det pedagogiska ledarskapet mot just det där ”optimala” pedagogiska ledarskapet som jag tror på tillsammans med så många andra författare och forskare behöver jag som förskolechef använda delar av Modellen från Successful Schools. I detta fall handlar det om ”lektionsobservationer” med efterföljande coachande samtal med varje lärare.

För om vi inte får en likvärdighet i vår ”leverans” av barn till förskoleklassen så har redan vi i förskolan skapat olika förutsättningar för barnen att få bra betyg i sexan och uppåt. För om ett arbetslag arbetar mycket mer kring mognadsteorin och ett arbetslag med samspelsteorin och scaffolding så skickar vi två grupper med barn som har olika förutsättningar för att klara av skolan. Möter sedan dessa barn en ”dålig” lärare och en ”bra” lärare så blir det ännu större avgrund mellan dessa grupper så när de väl skall få sina första betyg så kan det skilja väldigt mycket mellan barnen. Där står då lärarna och kliar sig i huvudet och undrar varför men hittills verkar inte så många analysera vad det kan bero på. Och gör man det börjar man i förskoleklass och uppåt, man glömmer som mången gång de där första fem åren som ett barn går i förskolan. Hur har dessa år varit för barnen? Vilken grund har de att stå på när de påbörjar del 2 av utbildningsstegen? Därför tycker jag det är avgörande nu i Örkelljunga kommun att vi tar ett helhetsgrepp kring HELA utbildningssystemet, från förskolan och upp till gymnasiet; vilket vi gör!!! Det är en spännande resa som vi precis har startat och som kommer blir väldigt intressant att göra!

Till nästa gång 

 

Publicerat i förskola, grundskolan, lärare, pedagogiskt ledarskap, Successful schools, undervisning | Lämna en kommentar

Du är herre över din egen tanke

”Varför har vi alla jobbiga barn medan den andra avdelningen inte har det?” ”Det är så jobbigt med detta barn, hen kräver alltid någon intill honom, han lyssnar inte, det är bara så jobbigt.” ”Kollega X måste arbeta på en annan avdelning för jag kan inte arbeta med henne för hon gör inte arbetet på rätt sätt.” ”Denna förändring kommer inte att fungera. Det kommer blir rörigt. Vi har inte arbetat så innan.” ”Vi har så stora barngrupper” och så vidare…

Detta är inte att förringa alla lärares vardag utan det handlar om tankens makt över den vardag som vi befinner oss i. Den vardag som alltid kan bli bättre genom att politiker ger förskolan bättre förutsättningar men som snabbt genom tankens kraft kan bli ett bra jäkla snäpp bättre om alla tar makten över sina egna tankar.

Genom att lyssna på Förskolepoddens senaste avsnitt Att tänka rätt får man en skjuts i hur man själv är den som bestämmer hur jag ska tänka. Ja, vi har en tuff arbetsmiljö och har svårt att räcka till men kan vi få verktyg som gör att vi räcker till bättre och blir mer närvarande i våra möten. Stress byggs upp när man inte är närvarande i stunden och hela tiden tänker på annat. Det är då vi måste hantera våra egna hjärnor och ta makten över våra tankar så att vi använder våra hjärnor på rätt sätt. Hjärnan är väldigt komplex och varje person har sin egen bild av verkligheten. Varje person tar in helt olika saker vilket gör att vi lever i våra egna små världar, våra egna små bubblor. Det är genom att vi faktiskt vet detta som gör att vi kan mötas, att vi kan kompromissa och att vi kan ta makten över våra tankar.

Vår egen bubbla kan vi själva bestämma över! Det är vi själva som skapar positiva tankar eller negativa tankar och den enda som kan ta ansvar för att tankarna blir positiva är vi själva. Hur kan man bli en person som ser möjligheter, goda egenskaper och en väg framåt och inte blir en person som kritiserar, klagar, önskar att någon var på ett annat sätt eller önskar att man fått andra barn på avdelningen? Har man bestämt sig för att en person är jobbig, tråkig, inte arbetar som man själv vill, inte är likadan som sig själv så kan man bestämma sig för att idag ska jag t.ex notera allt som denna kollega eller barn gör som är positivt. Det positiva finns alltid där det är bara att när du/vi/jag bestämmer oss för att se det negativa så är det det som du/vi/jag fyller bubblan med.

Förändringen ligger hos oss själva, det är sjukt svårt att förändra någon annan. Kay Pollak menar att om du pekar ett finger åt någon annan för att du vill att den skall förändra sig, hur många kvarvarande fingrar pekar på dig själv då? Jo, nio stycken! Alltså är det dig själv som du kan förändra och det handlar inte om en fysisk förändring hos dig själv utan det handlar mången gång om att du som lärare skall förändra din tanke kring olika saker, kring ett barn, kring din kollega, på förändringen o.s.v. De negativa tankarna tär på dig och när du börjar bli tärd så har du som lärare mycket mindre energi, resurser och handlingsutrymme.

Nej, jag säger fortfarande inte att detta skulle göra att förskolan inte behöver ha bättre förutsättningar för att bli så mycket bättre och för att kunna skapa en god grund inför resten av skolgången. Det handlar inte om att vi inte ska stå upp och påpeka hur läget i förskolan är inför politiken. Skapar de förutsättningarna så lovar jag att som förskolechef har jag en bättre utgång för att förändra förskolan och skapa en god kvalitet. För enligt Skollagen så skall förskolechefen verka för att utveckla utbildningen och att den skall vara av god kvalitet. Den säger inget om HUR det skall ske och det kan göra att jag som förskolechef har en annan uppfattning än en del inom förskolan hur detta skall ske. En del tycker som jag och en del tycker inte som jag. Valet i denna situation är också hur du väljer att fylla din bubbla,om du vill fylla din bubbla med att du inte tycker som jag eller om du väljer att försöka förändra din tanke. Åse Nilsonne menar i Förskolepodden att när de negativa tankarna får fäste så blir man tärd och då har du mindre energi, mer stressad och hamnar i en negativ spiral. Dessa negativa tankar kommer att ta överhand, eller kanske de upptar 25% av din tankekraft. Vad skulle hända med dig om du använde dessa 25% till att tänka positivt, se möjligheter och goda egenskaper? För mig har detta hjälpt mycket! Det finns många beslut under min yrkeskarriär som förskollärare som jag inte tyckt om, där min chef eller ett beslut inom kommunen inte var det som jag ansåg bäst men där jag valt att alltid göra det bästa av situationen, se möjligheter och ta hjälp av mina kollegor. Det är likadant i rollen som förskolechef, jag har också en chef, som har en chef och vi alla är politiskt styrda och beroende av politikens satsningar. Det finns så mycket som jag anser att politiken skulle satsa på i den kommun som jag arbetar i och det är med största sannolikhet detsamma i alla andra 290 kommuner i Sverige, men jag kan inte  när ett beslut går emot mig och förskolan ställa mig och hoppa jämfota som en trotsigt barn som inte får som det vill. Dock betonar jag att jag alltid framför mina åsikter kring ett beslut men att jag sedan vänder tanken mot att hur kan jag lösa detta på det bästa sätt som jag kan. Då lägger jag 100% tankekraft på detta och låter inte 25% befinna sig i en negativ spiral!

Därför tror jag på fullaste allvar att vi skulle skapa en så mycket bättre arbetsmiljö bara genom att alla förändrar sina tankar och tar makten över dem. Vi kommer hamna i dalar men de kan kanske bli färre. Vi är varandras arbetsmiljö heter det och det stämmer, men då måste vi också ta väl hand om den och genom att vara positiva personer som ser möjligheter och goda egenskaper hos varandra och hos barnen skapar vi en atmosfär som är positiv. Det du inte får glömma är dig själv och vad du fyller din bubbla med kring dig själv. Känner du dig alltid misslyckad när du går hem från arbetet för att du är stressad, har inte hunnit med detta och detta, inga vikarier, jag glömde prata med den m.m så måste du ta 2 minuter innan hemgång och fylla din bubbla med vad du faktiskt hann med idag! När du gjort detta lämnar du arbetet och har med dig denna goda känsla från arbetet som gör att du kommer med en god känsla även nästa dag!

Vi kan inte alltid peka på att andra ska förbättra vår arbetsmiljö utan vi måste också hjälpa till att förändra den med de medel vi kan och tankens kraft är en av dem. Låt oss fylla våra bubblor med positiva tankar som gör att vi kan vara närvarande, se goda egenskaper, se möjligheter och en väg framåt! VI ÄR VARANDRAS ARBETSMILJÖ!

Until next time 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Undervisning i förskolan

Hujedamej tänker nog både en,två och tre pedagoger när de hör begreppet undervisning. Många tänker också vidare att vi har ju precis vant oss att använda begreppen lärande och lärprocesser i förskolan.  När jag själv tog upp det i en föreläsning på APT i november 2017 hörde jag lite andetag här och där bland de 45 medarbetarna. Det visar sig snart att alla tänker tillbaka på sin egen skolgång och genast fyller begreppet med detta. Det handlar om en katederundervisning med förmedlingspedagogik som de tänker på. Men är det verkligen det som undervisning handlar om i förskolan?

Självklart inte anser både jag och en mängder forskare och författare, till exempel Ann Pihlgren, Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Christian Eidevald, Hillevi Lenz Taguchi. Undervisning handlar om målstyrda processer under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning har funnits med som ett tydligt begrepp sedan skollagen kom 2010. Dock så har det inte använts som ett begrepp inom förskolan utan man har hela tiden pratat om lärande. Inom förskolan har man mången gång likställt undervisning och lärande; vilket är fullständigt fel eftersom lärande är en outcome av att det bedrivs undervisning. Lärande sker hela tiden utan att det behöver vara en lärare eller förskollärare närvarande. Just detta att man likställer begreppen har Skolinspektionen kritiserat i en av sina granskningsrapporter. De har sett att det finns en otydlighet i hos förskollärare och arbetslaget vad undervisning innebär och hur den skall bedrivas i förskolan.  

”Jag vill inte undervisa!” Men vilket verb använder du då om ditt yrke? Du arbetar i förskolan och vad är nästa steg i den meningen? Driver du målstyrda processer? Leker? Passar barn? Vilket ord använder du om du inte använder undervisning? Skolinspektionen går så långt i sitt resultat i rapporten att de menar att barnen i förskolor som inte bedriver målstyrda processer kommer gå miste om en rad tillfällen då de genom undervisning kan få möjlighet att utvecklas och lära optimalt i riktning mot de mål som förskolan skall sträva efter. Det går inte annat än att hålla med! Att barnen i förskolan får vissa dagar där det ibland är mest fri lek eller det är mer barnpassning för att det saknas vikarier gör ingenting för barnen kommer dessa dagar att ha bra dagar på förskolan rent omsorgsmässigt. Om det dessvärre är flertalet av dessa dagar eller kanske bara sådana dagar så kommer dessa barn att komma till förskoleklassen med mycket mindre kunskap kring olika saker än de barn som har fått undervisning i förskolan. Med egna ögon har jag sett och ser en väldigt varierande kvalitet på förskolans undervisning och här måste till olika lärgruppssamtal för att våga se kritiskt på vår undervisning men främst att se kritiskt på pedagogrollen. Det första är att fylla begreppet undervisning med ett innehåll med sedan måste vi ta tag i hur du som förskollärare skapar goda undervisningsmiljöer.

När man som förskollärare har landat och fyllt begreppet undervisning med vad det är i förskolan så finns det mycket att arbeta med runtomkring detta. En av utmaningarna är att få ihop undervisningsbegreppet är att vi har olika vetenskapliga grunder. Jag har frågat många förskollärare om de vet vilken vetenskaplig grund som de arbetar efter men de flesta kan inte svara på den frågan. Det är dock stor skillnad om den ena förskolläraren utgår från den utvecklingspedagogiska grunden och den andra förskolläraren utgår från den postmoderna! Förstår man inte när man diskuterar att man har två olika syn på hur undervisning skall gå till så kommer det skava i arbetslaget och man kommer med största sannolikhet att irritera sig på sin kollega!

 

Pedagogiska Trädet

Tre praxisteorier:

  • Behaviorism
  • Mognadsteori
  • Samspelsteori

Teoretiska olikheter ger skillnad i praktik!

 

 

Som om inte detta skulle räcka så måste vi till detta lägga vilken praxisteori som vi utgår ifrån. Egentligen anser jag att detta borde man inte behöva diskutera eftersom Lpfö 98/16 men definitivt kommande Lpfö18 betonar så starkt praxisteorin Samspelsteorin att det är den som vi skall utgå från. Inom samspelsteorin anses inte utvecklingen ske bäst i harmoniskt lugn utan genom utmaningar och kognitiv obalans, då sker ett lärande. Förskolläraren arbetar med utvecklande, öppna frågor och dialog, språk och tänkande är de främsta verktygen för att utveckla barnens samspel, kreativitet och lärande. Barnens aktivitet och inflytande används som viktiga metoder i lärandet!

Ni kan fördjupa er i detta kring undervisningsbegreppet genom att se min föreläsning på Youtube. Här finns länkar dit, del 1, 2 och 3:

https://www.youtube.com/watch?v=U8jooyJfr0U&t=4s

https://www.youtube.com/watch?v=JWxYqArJIjM

https://www.youtube.com/watch?v=bhEowI8MhY8

Just nu fördjupar jag mig mycket kring dessa begrepp för att jag tillsammans med mina processledare kan planera för hur arbetet i min enhet skall fortskrida. Under en dag i maj skall jag och mina processledare sammanställa utvärderingar och analyser av våra mål i verksamhetsplanen och likabehandlingsplanen men vi ska också ha pedagogiska samtal kring undervisningsbegreppet och innehållet i våra lärgrupper under läsår 2018/2019. Vi kan redan se att fokus kommer vara Lpfö18 tillsammans med olika  litteratur kring undervisning i förskolan. Detta kommer att haka tag i årets fokus som har varit inkluderande lärmiljö.

Detta är en första del av mina tankar och reflektioner kring begreppet undervisning som ni kommer att få följa mer av när det sammanlänkas med goda undervisningsmiljöer och pedagogrollens betydelse för undervisningen och barnens lärande!

Tills nästa gånga vänner, ha det gott igelkott 

Publicerat i förskola, Lpfö18, undervisning, undervsiningsmiljöer, vetenskaplig grund | Lämna en kommentar

Lpfö18

20 år har gått sedan Lpfö98 såg dagens ljus! Det var hösten som jag påbörjade min förskollärarutbildning vid Linköpings universitet. Vi arbetade med Lpfö98 på alla sätt som vi kunde så 3 år senare 2001 satt den i ryggraden. Jag insåg att jag hade haft en stor förmån som läste dessa tre år till förskollärare och fick arbeta med läroplanen intensivt eftersom jag insåg att ute i förskolorna hade man inte kommit lika långt på dessa tre år. Vad kommer nu hända när Lpfö18 kommer? Hur ska vi ta oss an detta för att det skall få den genomslagskraft som behövs? För det behövs ett intensivt arbete med läroplanen för den är NY i mångt och mycke med delar som givetvis finns med från föregående. Dock så andas den 2018 och hela dess aura är helt ny med en ny innebörd!

Läs mer

Publicerat i förskola, Lpfö18, Skolverket | 1 kommentar

Nya läroplanen för förskolan överlämnad till regeringen

Då var den överlämnad, den nya läroplanen för förskolan, till regeringen. Detta blir helgens läsning så jag lär återkomma med tankar och reflektioner kring denna.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2018/tydligare-om-undervisning-i-forskolan-1.268223

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Digitalitet i förskolan

Digitalitet i förskolan, vad innebär det? Vad behöver barnen i form av digital kompetens 2018? Vad är adekvat digital kompetens? Vad är vårt digitala uppdrag i förskolan? Läs mer

Publicerat i Digitala verktyg, Digitalisering | Märkt , , | Lämna en kommentar

Lärande mötesplats

Genom Lärande Mötesplats kommer jag dela med mig av tankar, funderingar och reflektioner kring allt som händer och sker i förskolan. Varmt välkomna att följa med mig på min tankeresa i förskolans värld!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar